TaeJa vs Shine
TvZ
1. Akilon Wastes - Shine
2. Daybreak - TaeJa
3. Star Station - TaeJa
SoS vs Bomber
PvT
1. Daybreak - sOs
2. Whirlvind - sOs
TaeJa vs sOs
TvP
1. Whirlvind - sOs
2. Star Station - TaeJa
3. bel´shir Vestige - sOs
sOs tar första paltsen i gruppen och Taeja får nu kämpa för att ta andra plasten i gruppen annars åker han ut.
Jag heter Andreas och är 40+. jag är gift och har 4 barn. Om du följer min blogg kommer du bla. kunna läsa om vad som händer inom skolvärlden, StarCraft2 och mitt vardagsliv.
tisdag 30 april 2013
GSL 2013 season 1 ro 16 groups
Group A
RoRo (z)
Flying (P)
YoDa (Z)
Soulkey (T)
Group B
Parting (P)
Life (Z)
INnoVation (Z)
flash (T)
Group C
Taeja (T)
Shine (Z)
SoS (P)
Bomber (T)
Group D
Symbol (Z)
Soo (Z)
KangHo (Z)
Gumiho (T)
Svårt att spekulera om vilka som går vidare. Mycket bra spelare i alla grupper och inte någon som riktigt sticker ut från de andra. YoDa från grupp A går vidare, Parting från grupp B, TaeJa från grupp C och Symbol från grupp D.
RoRo (z)
Flying (P)
YoDa (Z)
Soulkey (T)
Group B
Parting (P)
Life (Z)
INnoVation (Z)
flash (T)
Group C
Taeja (T)
Shine (Z)
SoS (P)
Bomber (T)
Group D
Symbol (Z)
Soo (Z)
KangHo (Z)
Gumiho (T)
Svårt att spekulera om vilka som går vidare. Mycket bra spelare i alla grupper och inte någon som riktigt sticker ut från de andra. YoDa från grupp A går vidare, Parting från grupp B, TaeJa från grupp C och Symbol från grupp D.
söndag 28 april 2013
Grattis Mattis fyller 25is
Idag har vi firat min svägerska som har fyllt 25. God mat och goda tårtor. Kaffe till dem som ville ha det och själv drack jag Trocadero.
Grattis igen Mattis!!! Du är suverän!
Grattis igen Mattis!!! Du är suverän!
Naniwa vs Leenock Final in DH Stockholm
Naniwa vs Leenock PvZ
Karta 1. Star Station - Leenock
Fenix harass från Naniwa
Lings harass från Leenock
Ultralisks från Leenock som tog ut Naniwas tredje bas
Naniwa försvarade sig bra med Kolosser och Zealoter men det räckte inte.
Leenock fortsatte att anfalla som blev för mycket för Naniwa.
Karta 2. Bel´Shir Vestige - NaNiwa
SaSe gav några tips till Naniva efter första kartan. Så nu har Naniwa taktiken klar.
Naniwa körde med en blandad arme medan Leenock spelade med Lings, Banelings och Ultralisks
Naniwa spelade ut Arcons så fort han såg Leenocks Ultralisker. Samtidigt lyckades han ta ut Leenocks ena bas.
Leenock försökte sätta stopp för NaNiwas anfall och spelade ut en flock Mutalisker. Men NaNiwa hade för stor arme för att bli utslagen i ett enda försvar. Leenock gjorde ett sista försök att stoppa NaNiwa och anföll själv med sina Mutalisker. NaNiwa hade dock försvar vid sin bas och Leenock gav upp karta 2.
Karta 3. Akilon Wastes - Leenock
Leenock spelade aggressivt med ett gäng Lings men NaNiwa var beredd och hade två kanoner som försvar.
Leenock spelade ut Hydralisker och sedan Mutalisker.
NaNiwa försvarade sig bra med Zealoter, Sentries och Kolosser.
Leenock droppade NaNiwa med Hydralisker men NaNiwa försvarade sig igen väldigt bra.
Vipers kom ut på krigsfältet från Leenock och vid ett försök att anfalla så harassade Naniwa med Zealoter i Leenocks bas.
36 Mutalisker gjorde lite som de ville i NaNiwas baser.
Det som gjorde skillnad på denna karta var att Leenock hade alldeles för stor bank.
Leenock spelade till slut enbart Mutalisker och NaNiwa hade helt enkelt inget försvar mot en gigantisk flock Mutas.
Karta 4. Neo Planet S - NaNiwa
Mycket aggressivt spel av NaNiwa som spelade ett fantastiskt spel med Warp prism och warpade in Zealoter och stalkers i Leenocks main bas. Leenock försökte försvara sin andra bas med Spines, lings och queens. När NaNiwa slog ut Leenocks andra bas gav Leenock upp. 2-2 inför sista och avgörande kartan.
Karta 5. Whirlvind - Leenock
NaNiwa tog initiativet och anföll med Kolosser, Zealoter och Stalkers. Jag tror dock inte att NaNiwa gjorde tillräckligt med skada och möter nu en zerg med tre baser och han själv har två. NaNiwa tog initiativet igen och anföll denna gång med Arcons som sin största tillgång. Men Leenock försvarade sig mycket bra och när NaNiwas arme var utplånad så sa NaNiwa GG.
Vinnare av DH Stockholm Leenock. Stort Grattis!
Även ett grattis till NaNiwa som kom på en hedrande andra plats.
Karta 1. Star Station - Leenock
Fenix harass från Naniwa
Lings harass från Leenock
Ultralisks från Leenock som tog ut Naniwas tredje bas
Naniwa försvarade sig bra med Kolosser och Zealoter men det räckte inte.
Leenock fortsatte att anfalla som blev för mycket för Naniwa.
Karta 2. Bel´Shir Vestige - NaNiwa
SaSe gav några tips till Naniva efter första kartan. Så nu har Naniwa taktiken klar.
Naniwa körde med en blandad arme medan Leenock spelade med Lings, Banelings och Ultralisks
Naniwa spelade ut Arcons så fort han såg Leenocks Ultralisker. Samtidigt lyckades han ta ut Leenocks ena bas.
Leenock försökte sätta stopp för NaNiwas anfall och spelade ut en flock Mutalisker. Men NaNiwa hade för stor arme för att bli utslagen i ett enda försvar. Leenock gjorde ett sista försök att stoppa NaNiwa och anföll själv med sina Mutalisker. NaNiwa hade dock försvar vid sin bas och Leenock gav upp karta 2.
Karta 3. Akilon Wastes - Leenock
Leenock spelade aggressivt med ett gäng Lings men NaNiwa var beredd och hade två kanoner som försvar.
Leenock spelade ut Hydralisker och sedan Mutalisker.
NaNiwa försvarade sig bra med Zealoter, Sentries och Kolosser.
Leenock droppade NaNiwa med Hydralisker men NaNiwa försvarade sig igen väldigt bra.
Vipers kom ut på krigsfältet från Leenock och vid ett försök att anfalla så harassade Naniwa med Zealoter i Leenocks bas.
36 Mutalisker gjorde lite som de ville i NaNiwas baser.
Det som gjorde skillnad på denna karta var att Leenock hade alldeles för stor bank.
Leenock spelade till slut enbart Mutalisker och NaNiwa hade helt enkelt inget försvar mot en gigantisk flock Mutas.
Karta 4. Neo Planet S - NaNiwa
Mycket aggressivt spel av NaNiwa som spelade ett fantastiskt spel med Warp prism och warpade in Zealoter och stalkers i Leenocks main bas. Leenock försökte försvara sin andra bas med Spines, lings och queens. När NaNiwa slog ut Leenocks andra bas gav Leenock upp. 2-2 inför sista och avgörande kartan.
Karta 5. Whirlvind - Leenock
NaNiwa tog initiativet och anföll med Kolosser, Zealoter och Stalkers. Jag tror dock inte att NaNiwa gjorde tillräckligt med skada och möter nu en zerg med tre baser och han själv har två. NaNiwa tog initiativet igen och anföll denna gång med Arcons som sin största tillgång. Men Leenock försvarade sig mycket bra och när NaNiwas arme var utplånad så sa NaNiwa GG.
Vinnare av DH Stockholm Leenock. Stort Grattis!
Även ett grattis till NaNiwa som kom på en hedrande andra plats.
lördag 27 april 2013
Helhetsintryck av dagen
Klart nöjd med dagen måste jag säga.
Det enda som jag var lite missnöjd med var lunchen. Men nu glömmer vi det och går vidare.
Bra, intressanta och inspirerande talare. Härlig musik och många trevliga människor.
Nu väntar en del läsning och nästa träff är 9 november.
Det enda som jag var lite missnöjd med var lunchen. Men nu glömmer vi det och går vidare.
Bra, intressanta och inspirerande talare. Härlig musik och många trevliga människor.
Nu väntar en del läsning och nästa träff är 9 november.
Vem är jag?!^*
Pelle Hörnmark - föreläsare
Interpersonal Dynamics Inventori - IDI
Vanor
Tankar
Beteende
Vi låter andra observera oss och säga vad de tycker.
Directiveness - mäter hur ofta en person vill påverka en annan person
A B C D
Sällan directive - Bok
Lyhörda
Stödjande
Tyst
Niggrann
Ödmjuk
Lugn
Följsam
Ofta directive - Trumpet
Frispråkig
Drivande
Snabba
Dominerande
Aktiv
Krävande
Affiliation - hur ofta man vill skapa en känslomässig kontakt med en person
4 3 2 1
Sällan affiliative
Ensam
En promenad så löser jag problemet
Ge mig lite tid så ordnar det sig
En lång promenad hjälper det för det mesta
Objektiv
Formell
Mogen
Strukturerad
Sluten
Ofta affiliative
Omtänksam
Lättsam
Spontan
Öppen
Ytlig
Personlig
Man summerar de olika mätningarna så får man fram en personlighetsanalys.
Jag blev då Gul vilket innebär omtänksam, öppen, hänsynstagande, informell och personlig.
"Ingen glöms bort" Relator
Summan är att vi är olika och bra på olika saker. Vi alla behövs för att tillgodose de behov som finns.
Du kan läsa mer om detta på
www.idi.se
Här kan du göra testet eller be en kompis göra testet om dig.
http://www.metodbanken.se/2011/02/21/test-for-personlig-stil-med-inspiration-fran-idi-interpersonal-dynamics-inventory/
Nu har jag själv gjort testet och jag hamnade i ruta Producer.
2.25 horisontellt
2,78 lodrätt
Interpersonal Dynamics Inventori - IDI
Vanor
Tankar
Beteende
Vi låter andra observera oss och säga vad de tycker.
Directiveness - mäter hur ofta en person vill påverka en annan person
A B C D
Sällan directive - Bok
Lyhörda
Stödjande
Tyst
Niggrann
Ödmjuk
Lugn
Följsam
Ofta directive - Trumpet
Frispråkig
Drivande
Snabba
Dominerande
Aktiv
Krävande
Affiliation - hur ofta man vill skapa en känslomässig kontakt med en person
4 3 2 1
Sällan affiliative
Ensam
En promenad så löser jag problemet
Ge mig lite tid så ordnar det sig
En lång promenad hjälper det för det mesta
Objektiv
Formell
Mogen
Strukturerad
Sluten
Ofta affiliative
Omtänksam
Lättsam
Spontan
Öppen
Ytlig
Personlig
Man summerar de olika mätningarna så får man fram en personlighetsanalys.
Jag blev då Gul vilket innebär omtänksam, öppen, hänsynstagande, informell och personlig.
"Ingen glöms bort" Relator
Summan är att vi är olika och bra på olika saker. Vi alla behövs för att tillgodose de behov som finns.
Du kan läsa mer om detta på
www.idi.se
Här kan du göra testet eller be en kompis göra testet om dig.
http://www.metodbanken.se/2011/02/21/test-for-personlig-stil-med-inspiration-fran-idi-interpersonal-dynamics-inventory/
Nu har jag själv gjort testet och jag hamnade i ruta Producer.
2.25 horisontellt
2,78 lodrätt
Styra Leda
Just nu fylls lilla kongresshallen av åhörare. Jag har tagit en strategisk plats där min sladd till datorn när ett uttag så datorn får ström. Många som passerar och jag är lite nervös att sladden ska flyga ut ur uttaget.
1 Kor 12:28 - Gud har i sin församling...
Dig och mig i sin församling.Gud vill använda dig och mig i sin församling.
Människa och andlig ledare.
Andligt ledarskap.
Gud valde dig för att Han ville använda dig i sin församling.
Kol. 1:13-23 - Kristus
Kol. 1:24-29 - Kyrkan
Kol 3:1-5 - Karaktär
Kol 3:16-17 - Kompetens
Kol. 4:7-18 - Kallelse
Daniel Alm ställde några frågor till Pelle Hörnmark.
Öppenhet
Ärlighet
"Människor såg Gud i mig och inte de dåliga handlingar som jag gjorde." -Pelle Hörnmark
När är det mest troligt att människor möter Gud i er församling?
- Ge förutsättningar för läger för ungdomar både höst och vår.
- Hemgrupper
- fråga varför 5 ggr när du brottas med denna fråga.
Det är Gud som kallar till tjänst inte du eller jag. Vi avskiljer och bekräftar. Apg 13:1-2 Avskilj Barnbas och Saul...
Får vi stå rakryggade och säga att "jag har en kallelse" "Jag är sänd av Gud"
Vilket är ert nuläge och önskad framtid när det gäller syn på ledarskap, horisontell-vertikalt?
- Ledarskap bygger på ett förtroende från de som man ska leda
- 5, 2 och 1 talent. Viktigt att alla kommer i funktion och gör det den kan.
- Vår utmaning som ledare är att utmana våra medlemmar att göra det Gud har kallat dem till.
Karaktär - utveckling av de vi är.
- Nivå 5 ledare - ledare som vakar och värnar om själva kärnan i vår församling.
Uppåtriktat, Utåtriktat och inåtriktad.
Var och när möter du Gud och hur ser er bönegemenskap ut som ledare?
- Bönen är en av hörnstenarna i vår tro och får aldrig prioriteras bort av andra uppgifter.
Kompetens
- Andlighet
- Relationer
- Instruktion
- Erfarenhet
Din erfarenhet är värdefull! Dessa 4 faktorer behövs i våra församlingar och inget kan tas bort.
"Vi behöver agera på det Gud har lagt i våra liv." - Daniel Alm
1 Kor 12:28 - Gud har i sin församling...
Dig och mig i sin församling.Gud vill använda dig och mig i sin församling.
Människa och andlig ledare.
Andligt ledarskap.
Gud valde dig för att Han ville använda dig i sin församling.
Kol. 1:13-23 - Kristus
Kol. 1:24-29 - Kyrkan
Kol 3:1-5 - Karaktär
Kol 3:16-17 - Kompetens
Kol. 4:7-18 - Kallelse
Daniel Alm ställde några frågor till Pelle Hörnmark.
Öppenhet
Ärlighet
"Människor såg Gud i mig och inte de dåliga handlingar som jag gjorde." -Pelle Hörnmark
När är det mest troligt att människor möter Gud i er församling?
- Ge förutsättningar för läger för ungdomar både höst och vår.
- Hemgrupper
- fråga varför 5 ggr när du brottas med denna fråga.
Det är Gud som kallar till tjänst inte du eller jag. Vi avskiljer och bekräftar. Apg 13:1-2 Avskilj Barnbas och Saul...
Får vi stå rakryggade och säga att "jag har en kallelse" "Jag är sänd av Gud"
Vilket är ert nuläge och önskad framtid när det gäller syn på ledarskap, horisontell-vertikalt?
- Ledarskap bygger på ett förtroende från de som man ska leda
- 5, 2 och 1 talent. Viktigt att alla kommer i funktion och gör det den kan.
- Vår utmaning som ledare är att utmana våra medlemmar att göra det Gud har kallat dem till.
Karaktär - utveckling av de vi är.
- Nivå 5 ledare - ledare som vakar och värnar om själva kärnan i vår församling.
Uppåtriktat, Utåtriktat och inåtriktad.
Var och när möter du Gud och hur ser er bönegemenskap ut som ledare?
- Bönen är en av hörnstenarna i vår tro och får aldrig prioriteras bort av andra uppgifter.
Relation
Ser till att alla kan och får delta, uppmuntrar och stödjer.
Motivator
Är kreativ och inom givna ramar, visar entusiasm och
optimism
Processor
Har överblick och helhetssyn, sammanfattar och förklarar
Producerar
Fokuserar på mål, ramar och resurser, håller fart på
processen.
- Andlighet
- Relationer
- Instruktion
- Erfarenhet
Din erfarenhet är värdefull! Dessa 4 faktorer behövs i våra församlingar och inget kan tas bort.
"Vi behöver agera på det Gud har lagt i våra liv." - Daniel Alm
Lunch
Besviken :(
Kall, torr och inte så mycket. Min filosofi är den att äter man på restaurang så ska man bli mätt. Blir man inte det så blir iaf jag besviken.
Så vad gjorde lilla jag då? Jag gick till en restaurang i närhet med en stor bokstav som symbol. Åt lite där och så blev man lagom mätt.
Kall, torr och inte så mycket. Min filosofi är den att äter man på restaurang så ska man bli mätt. Blir man inte det så blir iaf jag besviken.
Så vad gjorde lilla jag då? Jag gick till en restaurang i närhet med en stor bokstav som symbol. Åt lite där och så blev man lagom mätt.
Den vackra människan föreläsning nr 2 Ledarutveckling
Ursprung
Utmaningar
Förutsättningar
Vi har vårt ursprung hos Gud
2 Sam 4 - 9 Mefiboshet
1 Mos 1:26-31
Apg 17:28
Vi har vårt värde förankrat i Gud
1 Mos 1:31
Ps 139:13-14
Ps 8:5-6
Skapde av Gud till gemenskap
1 Joh 1:3
"Du har skapat oss till Dig och vårt hjärta är oroligt till dess det finner vila i Dig." (Augustinus)
Vi är skapade till att tillhöra ett sammanhang inte att vara själva.
Skapad til Guds avbild
1 Mos 1:26-27
Luk 20:24-25
Liksom vi kan känna igen föräldern i en son så kan vi se Gud i människan.
Människan syndar och vänder sig från Gud
1 Mos 3:
Synden är i grunden riktad mot Gud
Rom 5:10 - Ty om vi var Guds fiender och
Synden är universiell och total
Rom 3:23
Rom 3:11-12
Rom 5:12
Synd i olika dimensioner
Ursprungssynd - det som hände i tidernas början
Verksynd - när vi medvetet gör det som är fel
Undlåtenhetsynd - vi gör inget fel men vi gör inte heller något gott även om vi ser behovet.
Gud kan inte sluta älska världen
Joh 3:16
Gud har försonat världen med sig
2 Kor 5:19
Rom 5:5-11 - ännu var svaga, ännu var syndare, Guds fiender.
Befriade från skuld
Kol 2: 13-15
Ny skapelse och nya möjligheter
2 Kor 5:17
Människan
Skapad, fallen och försonad
Skapad av Gud och har vår identitet förankrad i Honom
Vi behöver inte jaga status genom prylar, kläder och jobb.
Människa först och kristen sedan
Syndare är inte vår främsta fiende.
Synden är allvarlig och gör att vi haltar.
Synden har drabbat oss alla.
Gud återför oss till vårt sanna jag.
Gåvan gäller alla
Vi står i försoningens tjänst
Vi är Kungabarn som blivit halta men bjuds in till Hans gemenskap.
Utmaningar
Förutsättningar
Vi har vårt ursprung hos Gud
2 Sam 4 - 9 Mefiboshet
1 Mos 1:26-31
Apg 17:28
Vi har vårt värde förankrat i Gud
1 Mos 1:31
Ps 139:13-14
Ps 8:5-6
Skapde av Gud till gemenskap
1 Joh 1:3
"Du har skapat oss till Dig och vårt hjärta är oroligt till dess det finner vila i Dig." (Augustinus)
Vi är skapade till att tillhöra ett sammanhang inte att vara själva.
Skapad til Guds avbild
1 Mos 1:26-27
Luk 20:24-25
Liksom vi kan känna igen föräldern i en son så kan vi se Gud i människan.
Människan syndar och vänder sig från Gud
1 Mos 3:
Synden är i grunden riktad mot Gud
Rom 5:10 - Ty om vi var Guds fiender och
Synden är universiell och total
Rom 3:23
Rom 3:11-12
Rom 5:12
Synd i olika dimensioner
Ursprungssynd - det som hände i tidernas början
Verksynd - när vi medvetet gör det som är fel
Undlåtenhetsynd - vi gör inget fel men vi gör inte heller något gott även om vi ser behovet.
Gud kan inte sluta älska världen
Joh 3:16
Gud har försonat världen med sig
2 Kor 5:19
Rom 5:5-11 - ännu var svaga, ännu var syndare, Guds fiender.
Befriade från skuld
Kol 2: 13-15
Ny skapelse och nya möjligheter
2 Kor 5:17
Människan
Skapad, fallen och försonad
Skapad av Gud och har vår identitet förankrad i Honom
Vi behöver inte jaga status genom prylar, kläder och jobb.
Människa först och kristen sedan
Syndare är inte vår främsta fiende.
Synden är allvarlig och gör att vi haltar.
Synden har drabbat oss alla.
Gud återför oss till vårt sanna jag.
Gåvan gäller alla
Vi står i försoningens tjänst
Vi är Kungabarn som blivit halta men bjuds in till Hans gemenskap.
Live blogg från ACC Pingst ffs ledarutveckling.
Ca 2800 personer var samlade i ACC:s stora kongresshall. Musikerna intar scenen och alldeles strax kickar dagen igång ordentligt.
Föreläsningar i stora Kongresshallen:
1. Introduktion till utbildningsprocessen
2. Den vackra människan
3. Vem är jag?
4. Den sanna berättelsen om min tro
Bildspel, livemusik och berättare om skapelsen. Mycket stämningsfullt!!!
En dansare visualiserad när Gu skapade människan.
Lovsång. Explosion av tacksamhet!
Daniel Alm föreståndare (Pingstkyrkan i Västerås) hälsade alla välkomna.
Detta följdes av presentation av ledarna för de olika spåren. Daniel Alm är ledare för det spår som jag ska gå (Leda Styra).
Det största namnet i line-upen var nog Pelle Hörnmark som fick rungande applåder.
Pelle var också den som höll i den första föreläsningen.
Varför gör vi detta?
Inspiration
Varje person som är här har säkert sin anledning.
Uppmuntran
Beröm och uppmuntran präglar atmosfären i vår församling.
Vad har vi för innehåll i våra Gudstjänster?
Kan vi fatta beslut om vår framtid?
Vi kan klaga och gnälla över hur samhället ser ut eller att andra lyckas och inte vi men vad leder det till. Det vi kan påverka är vad vi själva gör.
Några siffror:
6920000000
2700000000
5,7%
30%
20%
333st
56384st
Ja siffror kan säga en del om hur situationen ser ut
Och budskapet Pelle ville förmedla var att se, bekräfta och uppmuntra varandra.
Föreläsningar i stora Kongresshallen:
1. Introduktion till utbildningsprocessen
2. Den vackra människan
3. Vem är jag?
4. Den sanna berättelsen om min tro
Bildspel, livemusik och berättare om skapelsen. Mycket stämningsfullt!!!
En dansare visualiserad när Gu skapade människan.
Lovsång. Explosion av tacksamhet!
Daniel Alm föreståndare (Pingstkyrkan i Västerås) hälsade alla välkomna.
Detta följdes av presentation av ledarna för de olika spåren. Daniel Alm är ledare för det spår som jag ska gå (Leda Styra).
Det största namnet i line-upen var nog Pelle Hörnmark som fick rungande applåder.
Pelle var också den som höll i den första föreläsningen.
Varför gör vi detta?
Inspiration
Varje person som är här har säkert sin anledning.
Uppmuntran
Beröm och uppmuntran präglar atmosfären i vår församling.
Vad har vi för innehåll i våra Gudstjänster?
Kan vi fatta beslut om vår framtid?
Vi kan klaga och gnälla över hur samhället ser ut eller att andra lyckas och inte vi men vad leder det till. Det vi kan påverka är vad vi själva gör.
Några siffror:
6920000000
2700000000
5,7%
30%
20%
333st
56384st
Ja siffror kan säga en del om hur situationen ser ut
Och budskapet Pelle ville förmedla var att se, bekräfta och uppmuntra varandra.
onsdag 24 april 2013
Oj Oj OJ
Jag har så mycket att blogga om efter vad jag var med om under senaste klusterträffen.
Jag tror att en ny diagnos har skapats..."lärardepression". Hur ser den diagnosen ut kanske du undrar.
Symptom: huvudvärk, stress, magont, dålig aptit, yrsel och hörselskador.
Orsak: begränsad planeringstid, stora elevgrupper, för lite resurser, för mycket administrativa uppgifter, obefintlig arbetsbeskrivning, för många förtroendeuppdrag.
Behandling: mer planeringstid för att kvalitetssäkra undervisningen, begränsa de administrativa uppgifterna till det absolut nödvändigaste, försök få en klar och tydlig arbetsbeskrivning av din chef, begränsa de andra uppdragen som inte har med undervisningen att göra.
Ja det var rena samtalsterapi som jag gick igenom. Men en person fattades, terapeuten. Ibland kan det vara skönt att bara prata om sina problem till någon som är inne i samma bransch men ibland blir det bara för mycket.
Har man något att klaga på så tycker jag att man ska ta upp det med sin chef och strida för sin sak. Att komma med förslag på förbättringar är ett bra sätt tror jag.
Jag tror att en ny diagnos har skapats..."lärardepression". Hur ser den diagnosen ut kanske du undrar.
Symptom: huvudvärk, stress, magont, dålig aptit, yrsel och hörselskador.
Orsak: begränsad planeringstid, stora elevgrupper, för lite resurser, för mycket administrativa uppgifter, obefintlig arbetsbeskrivning, för många förtroendeuppdrag.
Behandling: mer planeringstid för att kvalitetssäkra undervisningen, begränsa de administrativa uppgifterna till det absolut nödvändigaste, försök få en klar och tydlig arbetsbeskrivning av din chef, begränsa de andra uppdragen som inte har med undervisningen att göra.
Ja det var rena samtalsterapi som jag gick igenom. Men en person fattades, terapeuten. Ibland kan det vara skönt att bara prata om sina problem till någon som är inne i samma bransch men ibland blir det bara för mycket.
Har man något att klaga på så tycker jag att man ska ta upp det med sin chef och strida för sin sak. Att komma med förslag på förbättringar är ett bra sätt tror jag.
lördag 20 april 2013
Tacos
Tack gänget för att ni kom och åt Tacos igår. Det var trevligt. Men In Black 3 får betyg 3 av 5. Rolig, action och bra underhållning. Inte för lång heller så helt klart en bra film.
Idag ska prinsarna till kusinerna och sova över till imorgon. Jag och frun sk göra Västerås nästa helan dagen och kvällen. Handla lite, äta lite och bio. Vad som händer efter bion är än så länge oplanerat.
Imorgon Söndag kommer Soheila Fors till min kyrka och föreläser om hederskulturer och hedersvåld. Det ska bli intressant att lyssna på. Välkomna till Pingstkyrkan 16:00!
Idag ska prinsarna till kusinerna och sova över till imorgon. Jag och frun sk göra Västerås nästa helan dagen och kvällen. Handla lite, äta lite och bio. Vad som händer efter bion är än så länge oplanerat.
Imorgon Söndag kommer Soheila Fors till min kyrka och föreläser om hederskulturer och hedersvåld. Det ska bli intressant att lyssna på. Välkomna till Pingstkyrkan 16:00!
onsdag 17 april 2013
GSL update Code S season 1
Group A
RorO (Z)
Bomber (T)
Group B
YoDa (T)
Flying (P)
Group C
SoS (P)
Soo (Z)
Group D
TaeJa (T)
KangHo (Z)
Group E
Symbol (Z)
Shine (Z)
Group F
GuMiHo (T)
INnoVation (T)
Creator, DRG MKP, Squirtle, and Rain are out.
Källa: http://www.gomtv.net/forum/view.gom?topicid=230620&cid=0&kind=8
RorO (Z)
Bomber (T)
Group B
YoDa (T)
Flying (P)
Group C
SoS (P)
Soo (Z)
Group D
TaeJa (T)
KangHo (Z)
Group E
Symbol (Z)
Shine (Z)
Group F
GuMiHo (T)
INnoVation (T)
Creator, DRG MKP, Squirtle, and Rain are out.
Källa: http://www.gomtv.net/forum/view.gom?topicid=230620&cid=0&kind=8
Viktigast för skolresultat: Familjebakgrunden
DN granskar skolan
Sverige satsar mer pengar på skolan än någonsin tidigare. Men samtidigt kan DN i en granskning visa att mer resurser inte biter på de fallande kunskapsresultaten. Den negativa utvecklingen är i stället kopplad till segregationen – något som får allt större genomslag i den svenska skolan.
Källa:http://www.dn.se/nyheter/viktigast-for-skolresultat-familjebakgrunden
Ja vad ska man säga? Något fel är det med den svenska skolan men vad? Jag är för dåligt insatt för att peka på avgörande faktorer som har försämrat resultaten i skolan. Det finns säker inte några enstaka faktorer heller utan det är säkert en mix av många faktorer. Men det skulle vara intressant att läsa om några faktorer som har betydelse för skolresultaten.
Jag kan bara ställa frågor så kan ni reflektera själva eller kommentera.
Vad har lett till att skolresultaten har sjunkit de senaste 20 åren?
1. stora barngrupper
2. bristande kompetens hos lärare
3. lärarnas administrativa uppgifter
4. dålig lön
5. färre undervisningstimmar
6. få specialpedagoger per skola
7. lärarnas undervisningsmetod
8. elevens studiemotivation
9. IT i skolan
10. elevens familjebagrund
Ja listan kan naturligtvis bli mycket längre men jag tror att det är viktigt att vi funderar över vad fokus ligger på i skolans värld. Jag tror att vi ska backa 20 - 25 år i tiden och fortsätta därifrån.
Vad sägs om att:
1. Skolan blir förstatligad och staten tar det fulla ansvaret för skolan.
2. Lönerna blir så pass höjda så att det blir stor konkurrens om att få komma in på lärarutbildningarna
3. Lärarutbildningarna matchar antal paltser med behovet ute på marknaden.
4. Lärare tas bort all administrativt arbete och läggs på nya tjänster.
5. Schemalagd planeringstid i förhållande till antal undervisningstimmar.
Ja detta kanske kan vara en start på en förbättrad svensk skola.
Uppdaterad 2013-03-26 09:37.
Publicerad 2013-03-26 06:00
Sverige satsar mer pengar på skolan än någonsin tidigare. Men samtidigt kan DN i en granskning visa att mer resurser inte biter på de fallande kunskapsresultaten. Den negativa utvecklingen är i stället kopplad till segregationen – något som får allt större genomslag i den svenska skolan.
Landets kommuner
pumpar in rekordmycket pengar i skolan. År 2000 låg prislappen per elev
på 55.400 kronor. Sedan dess har anslagen till skolan ökat kraftigt. År
2011 satsade landets kommuner i snitt 87.500 kronor per elev, vilket
motsvarar en ökning på 31 procent om man justerar för inflation.
Ändå dalar resultaten.
Svenska elever presterar allt sämre i internationella undersökningar. Enligt kunskapsmätningen Timss 2011 är Sverige ett av få länder som visar en kontinuerlig försämring i matematik och naturvetenskap. Även resultaten i de nationella proven dalar.
Ändå dalar resultaten.
Svenska elever presterar allt sämre i internationella undersökningar. Enligt kunskapsmätningen Timss 2011 är Sverige ett av få länder som visar en kontinuerlig försämring i matematik och naturvetenskap. Även resultaten i de nationella proven dalar.
Men varför är det så? DN har genomfört en omfattande datakörning och
studerat vad som döljer sig bakom de negativa siffrorna. Vår analys
visar att varken ökat anslag, fler behöriga lärare eller högre
personaltäthet har någon som helst betydelse för elevernas prestation.
Detta är faktorer som Skolverket använder som kvalitetsindikatorer, men
som åtminstone inte biter på problemen med fallande skolresultat.
– Internationell forskning visar att korrelationen mellan pengar och resultat är väldigt svag i länder med ett utvecklat skolsystem. Exempelvis har Finland nästan den billigaste skolan i Norden men är samtidigt klart bäst, säger Magnus Oskarsson, skolforskare vid Mittuniversitetet.
Inte heller antalet specialpedagoger på en skola spelar någon roll för elevernas resultat, enligt DN:s genomgång. Problemen med fallande skolresultat är i stället kopplade till segregation. Det finns ett mycket starkt samband mellan snittresultaten på de nationella proven i årskurs nio och den genomsnittliga utbildningsnivån bland elevernas föräldrar på skolan. Även arbetslösheten i den aktuella kommunen har stor betydelse för resultaten.
– Vi ser att socioekonomiska faktorer får allt större betydelse i Sverige. Pisa-undersökningen visar att föräldrarnas bakgrund har lika stor betydelse i dag för resultaten i Sverige som det har i Tyskland och USA. Då ska man komma ihåg att USA har ett hårt segregerat skolsystem. Det är uppseendeväckande, säger Magnus Oskarsson.
Om den genomsnittliga utbildningsnivån bland föräldrarna på skolan sjunker över tid eller om arbetslösheten ökar i ett område, försämras i de flesta fall även elevernas resultat. Det finns även ett statistiskt samband mellan hög invandring och sämre provresultat. Med invandring avses andel barn som är födda utomlands eller där båda föräldrarna är födda utomlands.
Vårterminen 2012 fick 3,3 procent av eleverna i årskurs nio underkänt i engelska på de nationella proven. Om vi enbart redovisar elever med föräldrar som saknar gymnasieutbildning är andelen 13,9 procent. För elever där föräldrarna läst på universitet eller högskola är andelen 1,4 procent.
Sedan slutet av 1990-talet har skillnaderna mellan olika skolors betygsresultat ökat kraftigt. År 1992 infördes det fria skolvalet i Sverige, vilket innebär att föräldrar kan välja var man vill placera sina barn. Enligt Skolverket har reformen bidragit till att elever med hög studiemotivation och engagerade föräldrar samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever.
Skolverket bekräftar att socioekonomiska faktorer har stor betydelse för skolresultatet. Men de menar samtidigt att det inte är dåligt om skolor får mer pengar.
– Jag tror ändå att resurser har viss betydelse. Men om man ska värdera så har familjebakgrunden mycket större betydelse, säger Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket.
– Internationell forskning visar att korrelationen mellan pengar och resultat är väldigt svag i länder med ett utvecklat skolsystem. Exempelvis har Finland nästan den billigaste skolan i Norden men är samtidigt klart bäst, säger Magnus Oskarsson, skolforskare vid Mittuniversitetet.
Inte heller antalet specialpedagoger på en skola spelar någon roll för elevernas resultat, enligt DN:s genomgång. Problemen med fallande skolresultat är i stället kopplade till segregation. Det finns ett mycket starkt samband mellan snittresultaten på de nationella proven i årskurs nio och den genomsnittliga utbildningsnivån bland elevernas föräldrar på skolan. Även arbetslösheten i den aktuella kommunen har stor betydelse för resultaten.
– Vi ser att socioekonomiska faktorer får allt större betydelse i Sverige. Pisa-undersökningen visar att föräldrarnas bakgrund har lika stor betydelse i dag för resultaten i Sverige som det har i Tyskland och USA. Då ska man komma ihåg att USA har ett hårt segregerat skolsystem. Det är uppseendeväckande, säger Magnus Oskarsson.
Om den genomsnittliga utbildningsnivån bland föräldrarna på skolan sjunker över tid eller om arbetslösheten ökar i ett område, försämras i de flesta fall även elevernas resultat. Det finns även ett statistiskt samband mellan hög invandring och sämre provresultat. Med invandring avses andel barn som är födda utomlands eller där båda föräldrarna är födda utomlands.
Vårterminen 2012 fick 3,3 procent av eleverna i årskurs nio underkänt i engelska på de nationella proven. Om vi enbart redovisar elever med föräldrar som saknar gymnasieutbildning är andelen 13,9 procent. För elever där föräldrarna läst på universitet eller högskola är andelen 1,4 procent.
Sedan slutet av 1990-talet har skillnaderna mellan olika skolors betygsresultat ökat kraftigt. År 1992 infördes det fria skolvalet i Sverige, vilket innebär att föräldrar kan välja var man vill placera sina barn. Enligt Skolverket har reformen bidragit till att elever med hög studiemotivation och engagerade föräldrar samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever.
Skolverket bekräftar att socioekonomiska faktorer har stor betydelse för skolresultatet. Men de menar samtidigt att det inte är dåligt om skolor får mer pengar.
– Jag tror ändå att resurser har viss betydelse. Men om man ska värdera så har familjebakgrunden mycket större betydelse, säger Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket.
Källa:http://www.dn.se/nyheter/viktigast-for-skolresultat-familjebakgrunden
Ja vad ska man säga? Något fel är det med den svenska skolan men vad? Jag är för dåligt insatt för att peka på avgörande faktorer som har försämrat resultaten i skolan. Det finns säker inte några enstaka faktorer heller utan det är säkert en mix av många faktorer. Men det skulle vara intressant att läsa om några faktorer som har betydelse för skolresultaten.
Jag kan bara ställa frågor så kan ni reflektera själva eller kommentera.
Vad har lett till att skolresultaten har sjunkit de senaste 20 åren?
1. stora barngrupper
2. bristande kompetens hos lärare
3. lärarnas administrativa uppgifter
4. dålig lön
5. färre undervisningstimmar
6. få specialpedagoger per skola
7. lärarnas undervisningsmetod
8. elevens studiemotivation
9. IT i skolan
10. elevens familjebagrund
Ja listan kan naturligtvis bli mycket längre men jag tror att det är viktigt att vi funderar över vad fokus ligger på i skolans värld. Jag tror att vi ska backa 20 - 25 år i tiden och fortsätta därifrån.
Vad sägs om att:
1. Skolan blir förstatligad och staten tar det fulla ansvaret för skolan.
2. Lönerna blir så pass höjda så att det blir stor konkurrens om att få komma in på lärarutbildningarna
3. Lärarutbildningarna matchar antal paltser med behovet ute på marknaden.
4. Lärare tas bort all administrativt arbete och läggs på nya tjänster.
5. Schemalagd planeringstid i förhållande till antal undervisningstimmar.
Ja detta kanske kan vara en start på en förbättrad svensk skola.
Dags för politikerna att lyssna nu
Söndagens ledare i Expressen förtjänar många läsare. Återigen sätter Anna Dahlberg,
chef för Expressens ledarredaktion fingret på den så uppenbara ömma
punkten. Hon påpekar hur våra politiker gör allt för att slippa ta itu
nmed den strukturella problemen och blundar för behovet för nödvändiga
systemkorringeringar.
I ledaren ”Sätt Björklund i skolbänken” skriver Anna Dahlberg bland annat utifrån Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet: Svensk skola i fritt fall” (Leopard förlag):
”Fram till 1990 gick den svenska och finska skolan hand i hand. Skolresultaten var goda och likvärdigheten i skolan var hög. Efter det har Sverige och Finland gjort helt olika vägval.
Finland fortsatte som tidigare, eller som finländare tydligen brukar säga när de möter sina svenska kollegor: ‘Vi kopierade allt som hände i svensk skola, men slutade med det 1990′.
Sverige däremot inledde ett skolexperiment med dramatiska och ideologiskt motiverade reformer. Skolan kommunaliserades. Timplaner, behörighetskrav och andra regelverk skrotades till förmån för målstyrning. Ovanpå det kom friskolereformen 1992 som skapade världens mest marknadsanpassade skolsystem.”
Dahlberg påpekar att i inget annat västland sjunker kunskaperna i matematik och läsning lika snabbt som i Sverige. Hon konstaterar att den svenska skolan inte längre utjämnar inte livschanser, ”utan cementerar dem.”
Samtidigt tävlar nu de politiska partierna om att profilera sig i skolfrågan. Men utan att vilja lyfta blicken.
”Jan Björklund (FP) lanserar den ena reformen efter den andra, men blundar helst för problem som är kopplade till friskolereformen. Socialdemokraterna å andra sidan bråkar gärna om läxhjälpen, men vägrar ifrågasätta den egna kommunaliseringen.”
Dahlberg talar om politisk prestige och understryker att det som sticker ut mest ur ett internationellt perspektiv – lärarkrisen och revolutionen av skolsystemet – är det som diskuteras minst av våra politiker. Hon avslutar:
”Vi har inte råd med dagens politiska låsningar. Det är dags att tillsätta en skolkommission bestående av svenska och internationella experter med uppgift att nagelfara det svenska skolfiaskot. Låt Pasi Sahlberg, Finlands ledande skolnestor, leda kommissionen.
Björklund och hans meningsmotståndare får snällt sätta sig i skolbänken och lyssna.”
Ja, kanske är det dags för politikerna att lyssna nu.
Och lyssna noga.
Källa: http://lrbloggar.se/zoran/2013/04/14/dags-for-politikerna-att-lyssna-nu/?cmpe=facebook_dags-for-politikerna-att-lyssna-nu
Ja det kanske är dags att vi börjar kopiera det finska skolsystemet och lägger ner våra egna system som har visat att vi försämrar elevernas resultat snarare än höjer dem.
I ledaren ”Sätt Björklund i skolbänken” skriver Anna Dahlberg bland annat utifrån Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet: Svensk skola i fritt fall” (Leopard förlag):
”Fram till 1990 gick den svenska och finska skolan hand i hand. Skolresultaten var goda och likvärdigheten i skolan var hög. Efter det har Sverige och Finland gjort helt olika vägval.
Finland fortsatte som tidigare, eller som finländare tydligen brukar säga när de möter sina svenska kollegor: ‘Vi kopierade allt som hände i svensk skola, men slutade med det 1990′.
Sverige däremot inledde ett skolexperiment med dramatiska och ideologiskt motiverade reformer. Skolan kommunaliserades. Timplaner, behörighetskrav och andra regelverk skrotades till förmån för målstyrning. Ovanpå det kom friskolereformen 1992 som skapade världens mest marknadsanpassade skolsystem.”
Dahlberg påpekar att i inget annat västland sjunker kunskaperna i matematik och läsning lika snabbt som i Sverige. Hon konstaterar att den svenska skolan inte längre utjämnar inte livschanser, ”utan cementerar dem.”
Samtidigt tävlar nu de politiska partierna om att profilera sig i skolfrågan. Men utan att vilja lyfta blicken.
”Jan Björklund (FP) lanserar den ena reformen efter den andra, men blundar helst för problem som är kopplade till friskolereformen. Socialdemokraterna å andra sidan bråkar gärna om läxhjälpen, men vägrar ifrågasätta den egna kommunaliseringen.”
Dahlberg talar om politisk prestige och understryker att det som sticker ut mest ur ett internationellt perspektiv – lärarkrisen och revolutionen av skolsystemet – är det som diskuteras minst av våra politiker. Hon avslutar:
”Vi har inte råd med dagens politiska låsningar. Det är dags att tillsätta en skolkommission bestående av svenska och internationella experter med uppgift att nagelfara det svenska skolfiaskot. Låt Pasi Sahlberg, Finlands ledande skolnestor, leda kommissionen.
Björklund och hans meningsmotståndare får snällt sätta sig i skolbänken och lyssna.”
Ja, kanske är det dags för politikerna att lyssna nu.
Och lyssna noga.
Källa: http://lrbloggar.se/zoran/2013/04/14/dags-for-politikerna-att-lyssna-nu/?cmpe=facebook_dags-for-politikerna-att-lyssna-nu
Ja det kanske är dags att vi börjar kopiera det finska skolsystemet och lägger ner våra egna system som har visat att vi försämrar elevernas resultat snarare än höjer dem.
Naniwa går med i The Alliance..
The Alliance är NaNiwas nya lag som styrs av samma personer som styr laget EG.
Än så länge är det bara Naniwa i laget som spelar SC2 och det kanske passar honom.
Det ska bli spännande att följa NaNiwa under en ny flagg och jag hoppas för hans del att han levererar. Första turneringen är DH Open i Stockholm.
Naniwa joins The Alliance
Källa: http://www.rakaka.se/?newsID=21045
Än så länge är det bara Naniwa i laget som spelar SC2 och det kanske passar honom.
Det ska bli spännande att följa NaNiwa under en ny flagg och jag hoppas för hans del att han levererar. Första turneringen är DH Open i Stockholm.
Naniwa joins The Alliance
Källa: http://www.rakaka.se/?newsID=21045
WCS points system StarCraft2 HOTS
Här kommer en länk som beskriver det nya poängsystemet i WCS tre regioner, Korea, Europa och Nordamerika.
wcs points system
Källa:http: //gosugamers.net/starcraft2/news/23696-wcs-points-system-explained-additional-detailed-revealed
wcs points system
Källa:http: //gosugamers.net/starcraft2/news/23696-wcs-points-system-explained-additional-detailed-revealed
tisdag 16 april 2013
Lärarlegitimation
Kan man tänka sig. När jag öppnade min mail såg jag i inkorgen ett mail från skolverket.
Jiiippiii, nu har jag fått min legitimation. det känns ju ganska bra. Då var man nu legitimerad lärare så om någon kommer kan jag legitimera mig. Nice!!!
Idrottslärare från årskurs 1 till gymnasiet.
Legitimationen ska skrivas ut och lamineras så fort jag kommer till jobbet.
Jiiippiii, nu har jag fått min legitimation. det känns ju ganska bra. Då var man nu legitimerad lärare så om någon kommer kan jag legitimera mig. Nice!!!
Idrottslärare från årskurs 1 till gymnasiet.
Legitimationen ska skrivas ut och lamineras så fort jag kommer till jobbet.
Magsjuk.... :(
Idag har jag varit hemma, magsjuk. Det är inte kul. Så idag har det varit lugnt. Vilat mycket och ätit blåbärssoppa.
Nu ligger jag i sängen och tittar på SC. Magen är fortfarande lite upprorisk så man är beredd på det värsta.
Jag kommer vara hemma imorgon också men då är jag förhoppningsvis mycket bättre. Då blir det kanske till att göra lite hemmasysslor. Lite jobb kanske det också blir. Men vi får se.
Nu ligger jag i sängen och tittar på SC. Magen är fortfarande lite upprorisk så man är beredd på det värsta.
Jag kommer vara hemma imorgon också men då är jag förhoppningsvis mycket bättre. Då blir det kanske till att göra lite hemmasysslor. Lite jobb kanske det också blir. Men vi får se.
Samverkan...
Sista delen eller stycket i dokumentet följer här nedan.
Ständigt lärande är vår ledstjärna. Japp håller med.
Med samverkan skapar vi arbetsglädje och förutsättningar för att nå detta mål. Jag vet inte om jag håller helt med. För att samverkan ska fungera och ge resultat krävs planering mellan de kolleger som ska ha samverkan. Utan planering blir samverkan bara jobbigt och arbetsglädjen obefintlig. På vilken arbetsplats finns det ett fungerande samverkan mellan kollegerna? Jag tycker att om inte förutsättningarna finns för samverkan så kan man inte heller ha samverkan. Samverkan bara för att leder ingenstans.
Genom att kombinera våra olika kompetenser på rätt sätt ökar vi vårt lärande men också vår förståelse för varandras utmaningar. Nyckelordet i denna mening är förståelse. Det är superviktigt att vi har förståelse för varandras uppdrag och utmaningar. När vi förstår varandra kan vi också hjälpa varandra på olika sätt. Hur skapar vi då förståelse för varandras utmaningar? Genom samtal och samarbete. Ofta har vi fördomar om hur det är att jobba på fritids eller jobba som klassföreståndare osv. Men det är inte förrän vi verkligen provar arbetsuppgifterna som vi förstår hur det är på respektive arena. I skolan finns det olika uppdrag för olika lärare och pedagoger och utmaningen för oss alla är hur vi kan samarbeta så att det blir till elevens bästa.
När utmaningarna är stora är samverkan det bästa sättet att klara av situationen. I dagens skola kan inte den enskilda läraren klara sig själv. Yrket som lärare har blivit så komplext att samverkan, samarbete och stöd utifrån är ett måste för att klara av sitt uppdrag.
Vi tar tillvara olikheter och ser att de har en positiv inverkan på vår verksamhet och vårt uppdrag. nu skulle jag vilja skicka en fråga till alla rektorer i vårt avlånga land. Hur tar ni tillvara på de olikheter som finns hos era arbetare? Vi är olika med olika kompetenser osv. Men får vi blomma ut i vår kompetens i det uppdrag vi har? Jag tror inte det. jag tror och jag vet av egen erfarenhet att det är ofta som vi begränsas i vårt uppdrag och på så vis begränsas vår kompetens. Hur blir vi begränsade? Genom att vi har för lite planeringstid, stora barngrupper och för mycket administrativa uppgifter. Hur tar vi tillvara på de olikheter som finns på min arbetsplats? Bra men det kan bli mycket bättre.
Samverkan handlar också om vår inställning till hur vi tar oss an olika uppgifter - vi är lösningsfokuserade snarare än problemfokuserade. Håller med. Men jag tror att vi inte kan utesluta problemfokuseringen. jag tror att problemfokusering är nödvändigt för att hitta en bra lösning. Ibland kan problemet vara så stort så att lösningarna blir så krävande för läraren eller pedagogen så att det bästa är att hitta en annan lösning. Kanske lite kryptiskt skrivet men ni som är inom skolan förstår säkert vad jag menar.
Ständigt lärande är vår ledstjärna. Japp håller med.
Med samverkan skapar vi arbetsglädje och förutsättningar för att nå detta mål. Jag vet inte om jag håller helt med. För att samverkan ska fungera och ge resultat krävs planering mellan de kolleger som ska ha samverkan. Utan planering blir samverkan bara jobbigt och arbetsglädjen obefintlig. På vilken arbetsplats finns det ett fungerande samverkan mellan kollegerna? Jag tycker att om inte förutsättningarna finns för samverkan så kan man inte heller ha samverkan. Samverkan bara för att leder ingenstans.
Genom att kombinera våra olika kompetenser på rätt sätt ökar vi vårt lärande men också vår förståelse för varandras utmaningar. Nyckelordet i denna mening är förståelse. Det är superviktigt att vi har förståelse för varandras uppdrag och utmaningar. När vi förstår varandra kan vi också hjälpa varandra på olika sätt. Hur skapar vi då förståelse för varandras utmaningar? Genom samtal och samarbete. Ofta har vi fördomar om hur det är att jobba på fritids eller jobba som klassföreståndare osv. Men det är inte förrän vi verkligen provar arbetsuppgifterna som vi förstår hur det är på respektive arena. I skolan finns det olika uppdrag för olika lärare och pedagoger och utmaningen för oss alla är hur vi kan samarbeta så att det blir till elevens bästa.
När utmaningarna är stora är samverkan det bästa sättet att klara av situationen. I dagens skola kan inte den enskilda läraren klara sig själv. Yrket som lärare har blivit så komplext att samverkan, samarbete och stöd utifrån är ett måste för att klara av sitt uppdrag.
Vi tar tillvara olikheter och ser att de har en positiv inverkan på vår verksamhet och vårt uppdrag. nu skulle jag vilja skicka en fråga till alla rektorer i vårt avlånga land. Hur tar ni tillvara på de olikheter som finns hos era arbetare? Vi är olika med olika kompetenser osv. Men får vi blomma ut i vår kompetens i det uppdrag vi har? Jag tror inte det. jag tror och jag vet av egen erfarenhet att det är ofta som vi begränsas i vårt uppdrag och på så vis begränsas vår kompetens. Hur blir vi begränsade? Genom att vi har för lite planeringstid, stora barngrupper och för mycket administrativa uppgifter. Hur tar vi tillvara på de olikheter som finns på min arbetsplats? Bra men det kan bli mycket bättre.
Samverkan handlar också om vår inställning till hur vi tar oss an olika uppgifter - vi är lösningsfokuserade snarare än problemfokuserade. Håller med. Men jag tror att vi inte kan utesluta problemfokuseringen. jag tror att problemfokusering är nödvändigt för att hitta en bra lösning. Ibland kan problemet vara så stort så att lösningarna blir så krävande för läraren eller pedagogen så att det bästa är att hitta en annan lösning. Kanske lite kryptiskt skrivet men ni som är inom skolan förstår säkert vad jag menar.
söndag 14 april 2013
Tacksamhet...
Har ni någon gång känt en så stor tacksamhet för det ni har?
En sådan känsla fick jag igår efter cafét som vi hade i kyrkan. Jag är så otroligt tacksam för mina föräldrar som gav mig en fin barndom med kärlek, omtanke och trygghet.
Jag är så tacksam för alla vänner som jag har som stöttar i svåra tider och gläds i ljusa tider. Jag är tacksam för min familj som jag älskar och är min dyra skatt.
Tänk så mycket vi tar för givet här i livet och när livet verkligen kommer nära så blir man så tacksam för det man har.
Framför allt tackar jag Gud som har burit mig i svåra tider och varit min största trygghet i livet. När svåra stunder har smugit sig på så har jag alltid kunnat gå till Gud och han har lyssnat på mig och hjälpt mig på olika sätt.
Så min uppmaning till er alla denna söndag är att visa din tacksamhet till dem som betyder något i ditt liv.
En sådan känsla fick jag igår efter cafét som vi hade i kyrkan. Jag är så otroligt tacksam för mina föräldrar som gav mig en fin barndom med kärlek, omtanke och trygghet.
Jag är så tacksam för alla vänner som jag har som stöttar i svåra tider och gläds i ljusa tider. Jag är tacksam för min familj som jag älskar och är min dyra skatt.
Tänk så mycket vi tar för givet här i livet och när livet verkligen kommer nära så blir man så tacksam för det man har.
Framför allt tackar jag Gud som har burit mig i svåra tider och varit min största trygghet i livet. När svåra stunder har smugit sig på så har jag alltid kunnat gå till Gud och han har lyssnat på mig och hjälpt mig på olika sätt.
Så min uppmaning till er alla denna söndag är att visa din tacksamhet till dem som betyder något i ditt liv.
torsdag 11 april 2013
Helhet
Dokumentet fortsätter...
Helhet innebär att vi har en helhetssyn på vårt uppdrag och tar ansvar för barnets/elevens hela väg genom skolan: Igen krävs att att uppdraget konkretiseras och görs tydligt. Vilket jag fortfarande anser inte har gjorts, varken på den lokala arbetsplatsen eller via utbildningen.
Vi lyfter blicken för att se verksamheten i ett större sammanhang då det hjälper oss att prioritera rätt: Vem anser att vi lärare har varit trångsynta? Vem anser att vi har prioriterat fel? Vad innebär att se verksamheten i ett större sammanhang? ja frågorna kan bli många och jag undrar vem jag ska rikta frågorna till för att få ett konkret svar.
Vi drar åt samma håll: Ja jag vet inte vad jag ska säga så jag är tyst.
Det betyder att vi ser såväl till det egna arbetslaget som till enheten och hela skolverksamheten: Eleven, klassen, arbetslaget, skolan, staden. Ja när tar det stopp? Fokus och engagemang har flyttats genom åren från att undervisa eleverna så att de lär sig något till att medverka i undersökningar för att belysa stadens pedagogiska insatser. Tillbaka till katederundervisningen tycker jag.
Med en helhetssyn blir summan större än delarna var för sig: Igen VA???????????????????? Skulle jag kunna få ett praktiskt exempel på detta?
Hur summerar jag detta stycke av dokumentet? jag har absolut ingen aning. Jag tycker att det bara stod en massa abstrakta ord som ingen kan omvandla till konkreta och praktiska exempel. Har jag fel????? Ja men du är välkommen att förklara det jag inte har förstått.
Helhet innebär att vi har en helhetssyn på vårt uppdrag och tar ansvar för barnets/elevens hela väg genom skolan: Igen krävs att att uppdraget konkretiseras och görs tydligt. Vilket jag fortfarande anser inte har gjorts, varken på den lokala arbetsplatsen eller via utbildningen.
Vi lyfter blicken för att se verksamheten i ett större sammanhang då det hjälper oss att prioritera rätt: Vem anser att vi lärare har varit trångsynta? Vem anser att vi har prioriterat fel? Vad innebär att se verksamheten i ett större sammanhang? ja frågorna kan bli många och jag undrar vem jag ska rikta frågorna till för att få ett konkret svar.
Vi drar åt samma håll: Ja jag vet inte vad jag ska säga så jag är tyst.
Det betyder att vi ser såväl till det egna arbetslaget som till enheten och hela skolverksamheten: Eleven, klassen, arbetslaget, skolan, staden. Ja när tar det stopp? Fokus och engagemang har flyttats genom åren från att undervisa eleverna så att de lär sig något till att medverka i undersökningar för att belysa stadens pedagogiska insatser. Tillbaka till katederundervisningen tycker jag.
Med en helhetssyn blir summan större än delarna var för sig: Igen VA???????????????????? Skulle jag kunna få ett praktiskt exempel på detta?
Hur summerar jag detta stycke av dokumentet? jag har absolut ingen aning. Jag tycker att det bara stod en massa abstrakta ord som ingen kan omvandla till konkreta och praktiska exempel. Har jag fel????? Ja men du är välkommen att förklara det jag inte har förstått.
måndag 8 april 2013
Respekt
Här kommer del 2 i min granskning av dokumentet jag fick.
Vi visar respekt för varandras tankar, kompetenser och roller. För att kunna göra detta krävs det att vi får tid att berätta om våra tankar. TID TID TID
Vi går in i alla situationer med en god intention och ser våra olikheter som en möjlighet till ömsesidigt lärande och kunskapsutbyte. Vad är det för situationer dem tänker på???????De kanske tror att vi är två lärare i varje klassrum och att vi lärare på så vis kan se hur den andre lär ut. Hmmmm..en utopi kanske, en verklighet i väldigt få klassrum. Men det vore helt klar intressant att vara två lärare i ett klassrum. Då kan vi börja prata om kvalité.
Vår nyfikna inställning hjälper oss att förstå varandras tankar och vi förväntar oss att alla gör sitt bästa. Min fråga är vad ens bästa är? Jag gör mitt bästa i förhållande till de förutsättningar och resurser som jag har. Jag tror inte att det finns någon lärare på min skola som tänker. "Idag ska jag göra lite si och lite så" Det är snarare tvärtom. Det är så strukturerat så att alla har något att göra hela tiden. det ska inte finnas någon stund där eleven inte har något att göra för då kan det bli kaos. För att vi ska kunna förstå varandras tankar så behövs det kommunikation mellan lärarna. Inte någon ytligt och flyktigt samtal under rasten utan här efterfrågar jag tid och plats där kolleger kan utbyta tankar och idéer.
Vi visar respekt för vårt uppdrag, gemensamma ramverk och rutiner samt utför våra uppgifter i enlighet med vad som är överenskommet. Ett ord. HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP^*^*^^^` Ge mig ett papper där det står i punktform vilka uppgifter som ingår i mitt uppdrag. I och för sig kanske är det bäst att ett sådant dokument inte finns. Jag menar risken finns att ingen skulle vilja bli lärare om ett sådant dokument skulle dyka upp på anställningsintervjun.
Vi visar respekt för varandras tankar, kompetenser och roller. För att kunna göra detta krävs det att vi får tid att berätta om våra tankar. TID TID TID
Vi går in i alla situationer med en god intention och ser våra olikheter som en möjlighet till ömsesidigt lärande och kunskapsutbyte. Vad är det för situationer dem tänker på???????De kanske tror att vi är två lärare i varje klassrum och att vi lärare på så vis kan se hur den andre lär ut. Hmmmm..en utopi kanske, en verklighet i väldigt få klassrum. Men det vore helt klar intressant att vara två lärare i ett klassrum. Då kan vi börja prata om kvalité.
Vår nyfikna inställning hjälper oss att förstå varandras tankar och vi förväntar oss att alla gör sitt bästa. Min fråga är vad ens bästa är? Jag gör mitt bästa i förhållande till de förutsättningar och resurser som jag har. Jag tror inte att det finns någon lärare på min skola som tänker. "Idag ska jag göra lite si och lite så" Det är snarare tvärtom. Det är så strukturerat så att alla har något att göra hela tiden. det ska inte finnas någon stund där eleven inte har något att göra för då kan det bli kaos. För att vi ska kunna förstå varandras tankar så behövs det kommunikation mellan lärarna. Inte någon ytligt och flyktigt samtal under rasten utan här efterfrågar jag tid och plats där kolleger kan utbyta tankar och idéer.
Vi visar respekt för vårt uppdrag, gemensamma ramverk och rutiner samt utför våra uppgifter i enlighet med vad som är överenskommet. Ett ord. HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP^*^*^^^` Ge mig ett papper där det står i punktform vilka uppgifter som ingår i mitt uppdrag. I och för sig kanske är det bäst att ett sådant dokument inte finns. Jag menar risken finns att ingen skulle vilja bli lärare om ett sådant dokument skulle dyka upp på anställningsintervjun.
lördag 6 april 2013
Engagemang, respekt, helhet och samverkan.
Jag kommer att syna ett dokument som jag har fått. Kanske blir denna syning i flera inlägg och i detta inlägg börjar vi med begreppet Engagemang.
Engagemang kommer av en gemensam förståelse för vårt uppdrag och innebär lust och glädje inför vårt uppdrag. Det är ett ord som återkommer i denna mening och det är just detta ord som jag skulle vilja problematisera lite. Ordet är UPPDRAG. Om jag skulle fråga 10 lärare vad deras uppdrag var så tror jag att alla skulle svara undervisa. De skulle säkert säga flera saker som ingår i deras uppdrag. Tex. rastvakt, ta hand om biblioteket, städa efter att eleverna har ätit, kasta kompostpåsen osv. Jag personligen anser att alla dessa sysslor lever i skuggan av vårt primära uppdrag att undervisa. För att kunna undervisa och genomföra kvalitativa lektioner behövs det tid för planering, reflektion och dokumentation. I dagens skola finns det en fara att undervisningen har kommit i skymundan av alla de andra sysslorna som har inkluderats i lärarens uppdrag. Om jag hade frågat 10 rektorer vad som ingår i en lärares uppdrag så skulle jag säkert få olika svar. Jag önskar bara att uppdraget blir synligt och granskat för så som det är nu så kan vi inte lägga till fler sysslor i uppdraget. Jag tror att det snarare skulle vara önskvärt att sysslor tas bort från lärarnas uppdrag och läggs på en annan person.
Vår nyfikenhet ger oss energi och vi är alla engagerade för att på bästa sätt gemensamt lösa vårt uppdrag. De tre sista orden i meningen, lösa vårt uppdrag. Mycket intressant formulering tycker jag. Det är som att uppdraget innebär att det är ett fel som ska fixas. Nu är det uppdraget löst nu går vi vidare. S ser inte jag på det. Om vårt primära uppdrag är att undervisa så finns det inga fel som kan lagas. Den stora utmaningen lärare har är att undervisa och ge alla elever den tid som de behöver för att kunna läsa, skriva och räkna. Jag skulle vilja se ett praktiskt exempel där ALLA engagerar sig för att på bästa sätt lösa ett uppdrag. Jo...jag kan ge ett exempel där vi nästan alla engagerar sig för att lösa ett uppdrag. Planering för idrottsdagar är ett sådant uppdrag men det handlar mest om praktiska frågor som hur tar vi oss till platsen och hur gör vi med lunch osv.
Vi har en stark tro på det vi gör och vår grundinställning är att allt kan utvecklas och bli bättre. Denna mening måste vi ha i våra liv för annars kan vi sluta med det vi gör och göra något annat. Men det kan vara väldigt svårt ibland att känna stark tro på det vi gör när resurser försvinner, elever som behöver hjälp och lärare som blir dränkta i administrativa uppgifter.
Vi är lösningsinriktade och hjälper varandra där det behövs och lägger vårt fokus och energi på områden som vi kan påverka.Vad kan det vara för områden undrar jag. Eller jag undrar vad det är för områden som vi inte kan påverka. Det låter suveränt att vi ska hjälpa varandra där det behövs. Men jag har så fullt upp med mina elever så jag har inte tid eller ork att engagera mig i andras problem. Men det är ju klart skulle jag få ta bort några uppgifter så skulle jag nog ha tid och ork att hjälpa mina kolleger där det behövs.
Vi är modiga och prestigelösa och tar därför gärna emot och inspireras av andras erfarenheter och delar på samma sätt med oss av våra egna goda exempel. Ja detta kan vi väl leva upp till på ett villkor. Att de som kommer med sina erfarenheter och goda exempel verkligen har något att komma med. Jag har mött ganska många personer som vill komma med goda tips och idéer men som inte har satt sin fot i ett klassrum och praktiserat det de vill förmedla. Jag tar gärna emot tips men tänk på att jag har 3 ½ år universitetsutbildning, 1 termin träningslära, utbildad massör, träningsinstruktör, simlärare och klätterinstruktör. Ja jag vet inte så mycket hur jag ska undervisa mina elever så jag behöver säkert din hjälp. Ungefär som att min utbildning och min kompetens räcker inte utan jag behöver ta till experter som dig. Nu när jag har skrivit av mig lite så förstår jag vad meningen syftar till. En lärare har så svårt uppdrag så att han/hon kommer behöv hjälp från andra. Kan det vara så att vi behöver begränsa lärarens uppdrag för jag tror inte att det är någon brist på kompetensen.
Hur summerar jag detta? Begränsa vårt uppdrag, konkretisera vårt uppdrag. Om vi gör detta kommer tror jag vi lärare att få mer tid till verklig undervisning och på så vis kunna ge våra elever det dem behöver.
Engagemang kommer av en gemensam förståelse för vårt uppdrag och innebär lust och glädje inför vårt uppdrag. Det är ett ord som återkommer i denna mening och det är just detta ord som jag skulle vilja problematisera lite. Ordet är UPPDRAG. Om jag skulle fråga 10 lärare vad deras uppdrag var så tror jag att alla skulle svara undervisa. De skulle säkert säga flera saker som ingår i deras uppdrag. Tex. rastvakt, ta hand om biblioteket, städa efter att eleverna har ätit, kasta kompostpåsen osv. Jag personligen anser att alla dessa sysslor lever i skuggan av vårt primära uppdrag att undervisa. För att kunna undervisa och genomföra kvalitativa lektioner behövs det tid för planering, reflektion och dokumentation. I dagens skola finns det en fara att undervisningen har kommit i skymundan av alla de andra sysslorna som har inkluderats i lärarens uppdrag. Om jag hade frågat 10 rektorer vad som ingår i en lärares uppdrag så skulle jag säkert få olika svar. Jag önskar bara att uppdraget blir synligt och granskat för så som det är nu så kan vi inte lägga till fler sysslor i uppdraget. Jag tror att det snarare skulle vara önskvärt att sysslor tas bort från lärarnas uppdrag och läggs på en annan person.
Vår nyfikenhet ger oss energi och vi är alla engagerade för att på bästa sätt gemensamt lösa vårt uppdrag. De tre sista orden i meningen, lösa vårt uppdrag. Mycket intressant formulering tycker jag. Det är som att uppdraget innebär att det är ett fel som ska fixas. Nu är det uppdraget löst nu går vi vidare. S ser inte jag på det. Om vårt primära uppdrag är att undervisa så finns det inga fel som kan lagas. Den stora utmaningen lärare har är att undervisa och ge alla elever den tid som de behöver för att kunna läsa, skriva och räkna. Jag skulle vilja se ett praktiskt exempel där ALLA engagerar sig för att på bästa sätt lösa ett uppdrag. Jo...jag kan ge ett exempel där vi nästan alla engagerar sig för att lösa ett uppdrag. Planering för idrottsdagar är ett sådant uppdrag men det handlar mest om praktiska frågor som hur tar vi oss till platsen och hur gör vi med lunch osv.
Vi har en stark tro på det vi gör och vår grundinställning är att allt kan utvecklas och bli bättre. Denna mening måste vi ha i våra liv för annars kan vi sluta med det vi gör och göra något annat. Men det kan vara väldigt svårt ibland att känna stark tro på det vi gör när resurser försvinner, elever som behöver hjälp och lärare som blir dränkta i administrativa uppgifter.
Vi är lösningsinriktade och hjälper varandra där det behövs och lägger vårt fokus och energi på områden som vi kan påverka.Vad kan det vara för områden undrar jag. Eller jag undrar vad det är för områden som vi inte kan påverka. Det låter suveränt att vi ska hjälpa varandra där det behövs. Men jag har så fullt upp med mina elever så jag har inte tid eller ork att engagera mig i andras problem. Men det är ju klart skulle jag få ta bort några uppgifter så skulle jag nog ha tid och ork att hjälpa mina kolleger där det behövs.
Vi är modiga och prestigelösa och tar därför gärna emot och inspireras av andras erfarenheter och delar på samma sätt med oss av våra egna goda exempel. Ja detta kan vi väl leva upp till på ett villkor. Att de som kommer med sina erfarenheter och goda exempel verkligen har något att komma med. Jag har mött ganska många personer som vill komma med goda tips och idéer men som inte har satt sin fot i ett klassrum och praktiserat det de vill förmedla. Jag tar gärna emot tips men tänk på att jag har 3 ½ år universitetsutbildning, 1 termin träningslära, utbildad massör, träningsinstruktör, simlärare och klätterinstruktör. Ja jag vet inte så mycket hur jag ska undervisa mina elever så jag behöver säkert din hjälp. Ungefär som att min utbildning och min kompetens räcker inte utan jag behöver ta till experter som dig. Nu när jag har skrivit av mig lite så förstår jag vad meningen syftar till. En lärare har så svårt uppdrag så att han/hon kommer behöv hjälp från andra. Kan det vara så att vi behöver begränsa lärarens uppdrag för jag tror inte att det är någon brist på kompetensen.
Hur summerar jag detta? Begränsa vårt uppdrag, konkretisera vårt uppdrag. Om vi gör detta kommer tror jag vi lärare att få mer tid till verklig undervisning och på så vis kunna ge våra elever det dem behöver.
onsdag 3 april 2013
GSL Code S Season 1 goups
Group A
RorO (Z)
Crazy (Z)
Creator (P)
Bomber (T)
Group B
MC (P)
Flying (P)
YoDa (T)
DRG (Z)
Group C
Curious (Z)
Soo (Z)
SoS (P)
MKP (T)
Group D
TaeJa (T)
FanTaSy (T)
TRUE (Z)
KangHo (Z)
Group E
Symbol (Z)
Shine (Z)
Keen (T)
Squirtle (P)
Group F
Innovation (T)
Rain (P)
Hyun (Z)
GuMiho (T)
Group G
Parting (P)
Last (T)
Leenock (Z)
Life (Z)
Group H
Soulkey (Z)
Maru (T)
Flash (T)
BboongBboong (Z)
Härligt med terran i varje grupp. TaeJa borde ha stora chanser att gå vidare från sin grupp. Flash har stora chanser att gå vidare från sin grupp. I de andra grupperna kan det bli mycket jämnt. Den svåraste gruppen är grupp G.
Källa: http://www.gomtv.net/forum/view.gom?topicid=230620&cid=0&kind=8
RorO (Z)
Crazy (Z)
Creator (P)
Bomber (T)
Group B
MC (P)
Flying (P)
YoDa (T)
DRG (Z)
Group C
Curious (Z)
Soo (Z)
SoS (P)
MKP (T)
Group D
TaeJa (T)
FanTaSy (T)
TRUE (Z)
KangHo (Z)
Group E
Symbol (Z)
Shine (Z)
Keen (T)
Squirtle (P)
Group F
Innovation (T)
Rain (P)
Hyun (Z)
GuMiho (T)
Group G
Parting (P)
Last (T)
Leenock (Z)
Life (Z)
Group H
Soulkey (Z)
Maru (T)
Flash (T)
BboongBboong (Z)
Härligt med terran i varje grupp. TaeJa borde ha stora chanser att gå vidare från sin grupp. Flash har stora chanser att gå vidare från sin grupp. I de andra grupperna kan det bli mycket jämnt. Den svåraste gruppen är grupp G.
Källa: http://www.gomtv.net/forum/view.gom?topicid=230620&cid=0&kind=8
Läraryrket
Jag vet inte om jag kan rekommendera andra att bli lärare. Visst finns det fina stunder inom läraryrket men de är få och vägen dit är väldigt tuff.
Låt mig måla upp en bild av läraryrket. Stora klasser, minimal förberedelsetid, begränsad planeringstid, rastvakt, dokumentation, administrativa uppgifter, ineffektiva konferenser, elever som bråkar, elever som avskyr ditt ämne, elever som behöver uppfostras, elever som behöver behöver och behöver.
Tiden räcker inte till alla.
De som skriker högst får mest tid.
Vart är tysta Ida?
Hon står mitt i klassen men syns inte, hörs inte.
Finns inte.
Tiden räcker inte till alla.
Elever som söker bekräftelse, värme, omtanke.
Vem har tid? Vem har årk?
Tiden räcker inte till alla?
Kolleger kommer och kolleger går.
Samtalen är ytliga, fattiga och inget innehåll.
Tiden räcker inte till alla?
Rektorn vill dit.
Läraren vill hit
Eleven vill inte, kan inte, får inte.
Nästa gång du funderar på att bli lärare, fråga dig själv om du har tid.
För i skolan finn det ingen.
Kort sagt kan man säga att mycket behöver förändras om skolan ska bli en attraktiv arbetsplats att jobba inom. En bra start är att höja lärarnas löner med 10000. Sedan kan vi börja forma en konkret och tydlig arbetsbeskrivning.
Låt mig måla upp en bild av läraryrket. Stora klasser, minimal förberedelsetid, begränsad planeringstid, rastvakt, dokumentation, administrativa uppgifter, ineffektiva konferenser, elever som bråkar, elever som avskyr ditt ämne, elever som behöver uppfostras, elever som behöver behöver och behöver.
Tiden räcker inte till alla.
De som skriker högst får mest tid.
Vart är tysta Ida?
Hon står mitt i klassen men syns inte, hörs inte.
Finns inte.
Tiden räcker inte till alla.
Elever som söker bekräftelse, värme, omtanke.
Vem har tid? Vem har årk?
Tiden räcker inte till alla?
Kolleger kommer och kolleger går.
Samtalen är ytliga, fattiga och inget innehåll.
Tiden räcker inte till alla?
Rektorn vill dit.
Läraren vill hit
Eleven vill inte, kan inte, får inte.
Nästa gång du funderar på att bli lärare, fråga dig själv om du har tid.
För i skolan finn det ingen.
Kort sagt kan man säga att mycket behöver förändras om skolan ska bli en attraktiv arbetsplats att jobba inom. En bra start är att höja lärarnas löner med 10000. Sedan kan vi börja forma en konkret och tydlig arbetsbeskrivning.
måndag 1 april 2013
Måndag och ledig...
det är nice.
Fick lite sovmorgon så nu är jag pigg och gårdagens huvudvärk är borta.
Vilket härligt väder vi har, nästan lite synd att sitta inne och blogga. men det klart jag skulle ju kunna ta min bärbara och sitta ute och blogga. Hur nice skulle inte det vara!!!
Ja det gäller att man tar tillvara på dagarna som man får Carpe Diem så att säga.
Igår spelade jag Jesus i ett drama i vår kyrka. Vi får se om filmen kommer upp på youtube eller om det blir ett bildkollage istället.
Fick lite sovmorgon så nu är jag pigg och gårdagens huvudvärk är borta.
Vilket härligt väder vi har, nästan lite synd att sitta inne och blogga. men det klart jag skulle ju kunna ta min bärbara och sitta ute och blogga. Hur nice skulle inte det vara!!!
Ja det gäller att man tar tillvara på dagarna som man får Carpe Diem så att säga.
Igår spelade jag Jesus i ett drama i vår kyrka. Vi får se om filmen kommer upp på youtube eller om det blir ett bildkollage istället.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
