Viktigast för skolresultat: Familjebakgrunden

 DN granskar skolan

Uppdaterad 2013-03-26 09:37. Publicerad 2013-03-26 06:00

Sverige satsar mer pengar på skolan än någon­sin tidigare. Men samtidigt kan DN i en granskning visa att mer resurser inte biter på de fallande kunskapsresultaten. Den negativa utvecklingen är i stället kopplad till segregationen – något som får allt större genomslag i den svenska skolan.

Landets kommuner pumpar in rekordmycket pengar i skolan. År 2000 låg prislappen per elev på 55.400 kronor. Sedan dess har anslagen till skolan ökat kraftigt. År 2011 satsade landets kommuner i snitt 87.500 kronor per elev, vilket motsvarar en ökning på 31 procent om man justerar för inflation.

Ändå dalar resultaten.

Svenska elever presterar allt sämre i internationella undersökningar. Enligt kunskapsmätningen Timss 2011 är Sverige ett av få länder som visar en kontinuerlig försämring i matematik och naturvetenskap. Även resultaten i de nationella proven dalar.

Men varför är det så? DN har genomfört en omfattande datakörning och studerat vad som döljer sig bakom de negativa siffrorna. Vår analys visar att varken ökat anslag, fler behöriga lärare eller högre personaltäthet har någon som helst betydelse för elevernas prestation. Detta är faktorer som Skolverket använder som kvalitetsindikatorer, men som åtminstone inte biter på problemen med fallande skolresultat.

– Internationell forskning visar att korrelationen mellan pengar och resultat är väldigt svag i länder med ett utvecklat skolsystem. Exempelvis har Finland nästan den billigaste skolan i Norden men är samtidigt klart bäst, säger Magnus Oskarsson, skolforskare vid Mittuniversitetet.

Inte heller antalet specialpedagoger på en skola spelar någon roll för elevernas resultat, enligt DN:s genomgång. Problemen med fallande skolresultat är i stället kopplade till segregation. Det finns ett mycket starkt samband mellan snitt­resultaten på de nationella proven i årskurs nio och den genomsnittliga utbildningsnivån bland elevernas föräldrar på skolan. Även arbetslösheten i den aktuella kommunen har stor betydelse för resultaten.

– Vi ser att socioekonomiska faktorer får allt större betydelse i Sverige. Pisa-undersökningen visar att föräldrarnas bakgrund har lika stor betydelse i dag för resultaten i Sverige som det har i Tyskland och USA. Då ska man komma ihåg att USA har ett hårt segregerat skol­system. Det är uppseendeväckande, säger Magnus Oskarsson.

Om den genomsnittliga utbildningsnivån bland föräldrarna på skolan sjunker över tid eller om arbetslösheten ökar i ett område, försämras i de flesta fall även elevernas resultat. Det finns även ett statistiskt samband mellan hög invandring och sämre provresultat. Med invandring avses andel barn som är födda utomlands eller där båda föräldrarna är födda utomlands.

Vårterminen 2012 fick 3,3 procent av eleverna i årskurs nio underkänt i engelska på de nationella proven. Om vi enbart redovisar elever med föräldrar som saknar gymnasieutbildning är andelen 13,9 procent. För elever där föräldrarna läst på universitet eller högskola är andelen 1,4 procent.
Sedan slutet av 1990-talet har skillnaderna mellan olika skolors betygsresultat ökat kraftigt. År 1992 infördes det fria skolvalet i Sverige, vilket innebär att föräldrar kan välja var man vill placera sina barn. Enligt Skolverket har reformen bidragit till att elever med hög studiemotivation och engagerade föräldrar samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever.
Skolverket bekräftar att socioekonomiska faktorer har stor betydelse för skolresultatet. Men de menar samtidigt att det inte är dåligt om skolor får mer pengar.

– Jag tror ändå att resurser har viss betydelse. Men om man ska värdera så har familjebakgrunden mycket större betydelse, säger ­Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket.

Kristoffer Örstadius

kristoffer.orstadius@dn.se

Källa:http://www.dn.se/nyheter/viktigast-for-skolresultat-familjebakgrunden


Ja vad ska man säga? Något fel är det med den svenska skolan men vad? Jag är för dåligt insatt för att peka på avgörande faktorer som har försämrat resultaten i skolan. Det finns säker inte några enstaka faktorer heller utan det är säkert en mix av många faktorer. Men det skulle vara intressant att läsa om några faktorer som har betydelse för skolresultaten.

Jag kan bara ställa frågor så kan ni reflektera själva eller kommentera.

Vad har lett till att skolresultaten har sjunkit de senaste 20 åren?

1. stora barngrupper
2. bristande kompetens hos lärare
3. lärarnas administrativa uppgifter
4. dålig lön
5. färre undervisningstimmar
6. få specialpedagoger per skola
7. lärarnas undervisningsmetod
8. elevens studiemotivation
9. IT i skolan
10. elevens familjebagrund

Ja listan kan naturligtvis bli mycket längre men jag tror att det är viktigt att vi funderar över vad fokus ligger på i skolans värld. Jag tror att vi ska backa 20 - 25 år i tiden och fortsätta därifrån.

Vad sägs om att:
1. Skolan blir förstatligad och staten tar det fulla ansvaret för skolan.
2. Lönerna blir så pass höjda så att det blir stor konkurrens om att få komma in på lärarutbildningarna
3. Lärarutbildningarna matchar antal paltser med behovet ute på marknaden.
4. Lärare tas bort all administrativt arbete och läggs på nya tjänster.
5. Schemalagd planeringstid i förhållande till antal undervisningstimmar.

Ja detta kanske kan vara en start på en förbättrad svensk skola.

Dags för politikerna att lyssna nu

Söndagens ledare i Expressen förtjänar många läsare. Återigen sätter Anna Dahlberg, chef för Expressens ledarredaktion fingret på den så uppenbara ömma punkten. Hon påpekar hur våra politiker gör allt för att slippa ta itu nmed den strukturella problemen och blundar för behovet för nödvändiga systemkorringeringar.
I ledaren ”Sätt Björklund i skolbänken” skriver Anna Dahlberg bland annat utifrån Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet: Svensk skola i fritt fall” (Leopard förlag):

”Fram till 1990 gick den svenska och finska skolan hand i hand. Skolresultaten var goda och likvärdigheten i skolan var hög. Efter det har Sverige och Finland gjort helt olika vägval.
Finland fortsatte som tidigare, eller som finländare tydligen brukar säga när de möter sina svenska kollegor: ‘Vi kopierade allt som hände i svensk skola, men slutade med det 1990′.

Sverige däremot inledde ett skolexperiment med dramatiska och ideologiskt motiverade reformer. Skolan kommunaliserades. Timplaner, behörighetskrav och andra regelverk skrotades till förmån för målstyrning. Ovanpå det kom friskolereformen 1992 som skapade världens mest marknadsanpassade skolsystem.”

Dahlberg påpekar att i inget annat västland sjunker kunskaperna i matematik och läsning lika snabbt som i Sverige. Hon konstaterar att den svenska skolan inte längre utjämnar inte livschanser, ”utan cementerar dem.”

Samtidigt tävlar nu de politiska partierna om att profilera sig i skolfrågan. Men utan att vilja lyfta blicken.

”Jan Björklund (FP) lanserar den ena reformen efter den andra, men blundar helst för problem som är kopplade till friskolereformen. Socialdemokraterna å andra sidan bråkar gärna om läxhjälpen, men vägrar ifrågasätta den egna kommunaliseringen.”

Dahlberg talar om politisk prestige och understryker att det som sticker ut mest ur ett internationellt perspektiv – lärarkrisen och revolutionen av skolsystemet – är det som diskuteras minst av våra politiker. Hon avslutar:

”Vi har inte råd med dagens politiska låsningar. Det är dags att tillsätta en skolkommission bestående av svenska och internationella experter med uppgift att nagelfara det svenska skolfiaskot. Låt Pasi Sahlberg, Finlands ledande skolnestor, leda kommissionen.
Björklund och hans meningsmotståndare får snällt sätta sig i skolbänken och lyssna.”

Ja, kanske är det dags för politikerna att lyssna nu.

Och lyssna noga.

Källa: http://lrbloggar.se/zoran/2013/04/14/dags-for-politikerna-att-lyssna-nu/?cmpe=facebook_dags-for-politikerna-att-lyssna-nu


Ja det kanske är dags att vi börjar kopiera det finska skolsystemet och lägger ner våra egna system som har visat att vi försämrar elevernas resultat snarare än höjer dem.

Naniwa går med i The Alliance..

The Alliance är NaNiwas nya lag som styrs av samma personer som styr laget EG.
Än så länge är det bara Naniwa i laget som spelar SC2 och det kanske passar honom.

Det ska bli spännande att följa NaNiwa under en ny flagg och jag hoppas för hans del att han levererar. Första turneringen är DH Open i Stockholm.

Naniwa joins The Alliance

Källa: http://www.rakaka.se/?newsID=21045

WCS points system StarCraft2 HOTS

Här kommer en länk som beskriver det nya poängsystemet i WCS tre regioner, Korea, Europa och Nordamerika.

wcs points system

Källa:http: //gosugamers.net/starcraft2/news/23696-wcs-points-system-explained-additional-detailed-revealed

Lärarlegitimation

Kan man tänka sig. När jag öppnade min mail såg jag i inkorgen ett mail från skolverket.
Jiiippiii, nu har jag fått min legitimation. det känns ju ganska bra. Då var man nu legitimerad lärare så om någon kommer kan jag legitimera mig. Nice!!!

Idrottslärare från årskurs 1 till gymnasiet.

Legitimationen ska skrivas ut och lamineras så fort jag kommer till jobbet.

Magsjuk.... :(

Idag har jag varit hemma, magsjuk. Det är inte kul. Så idag har det varit lugnt. Vilat mycket och ätit blåbärssoppa.

Nu ligger jag i sängen och tittar på SC. Magen är fortfarande lite upprorisk så man är beredd på det värsta.

Jag kommer vara hemma imorgon också men då är jag förhoppningsvis mycket bättre. Då blir det kanske till att göra lite hemmasysslor. Lite jobb kanske det också blir. Men vi får se.

Samverkan...

Sista delen eller stycket i dokumentet följer här nedan.

Ständigt lärande är vår ledstjärna. Japp håller med.

Med samverkan skapar vi arbetsglädje och förutsättningar för att nå detta mål. Jag vet inte om jag håller helt med. För att samverkan ska fungera och ge resultat krävs planering mellan de kolleger som ska ha samverkan. Utan planering blir samverkan bara jobbigt och arbetsglädjen obefintlig. På vilken arbetsplats finns det ett fungerande samverkan mellan kollegerna? Jag tycker att om inte förutsättningarna finns för samverkan så kan man inte heller ha samverkan. Samverkan bara för att leder ingenstans.

Genom att kombinera våra olika kompetenser på rätt sätt ökar vi vårt lärande men också vår förståelse för varandras utmaningar. Nyckelordet i denna mening är förståelse. Det är superviktigt att vi har förståelse för varandras uppdrag och utmaningar. När vi förstår varandra kan vi också hjälpa varandra på olika sätt. Hur skapar vi då förståelse för varandras utmaningar? Genom samtal och samarbete. Ofta har vi fördomar om hur det är att jobba på fritids eller jobba som klassföreståndare osv. Men det är inte förrän vi verkligen provar arbetsuppgifterna som vi förstår hur det är på respektive arena. I skolan finns det olika uppdrag för olika lärare och pedagoger och utmaningen för oss alla är hur vi kan samarbeta så att det blir till elevens bästa.

När utmaningarna är stora är samverkan det bästa sättet att klara av situationen. I dagens skola kan inte den enskilda läraren klara sig själv. Yrket som lärare har blivit så komplext att samverkan, samarbete och stöd utifrån är ett måste för att klara av sitt uppdrag.

Vi tar tillvara olikheter och ser att de har en positiv inverkan på vår verksamhet och vårt uppdrag. nu skulle jag vilja skicka en fråga till alla rektorer i vårt avlånga land. Hur tar ni tillvara på de olikheter som finns hos era arbetare? Vi är olika med olika kompetenser osv. Men får vi blomma ut i vår kompetens i det uppdrag vi har? Jag tror inte det. jag tror och jag vet av egen erfarenhet att det är ofta som vi begränsas i vårt uppdrag och på så vis begränsas vår kompetens. Hur blir vi begränsade? Genom att vi har för lite planeringstid, stora barngrupper och för mycket administrativa uppgifter. Hur tar vi tillvara på de olikheter som finns på min arbetsplats? Bra men det kan bli mycket bättre.

Samverkan handlar också om vår inställning till hur vi tar oss an olika uppgifter - vi är lösningsfokuserade snarare än problemfokuserade. Håller med. Men jag tror att vi inte kan utesluta problemfokuseringen. jag tror att problemfokusering är nödvändigt för att hitta en bra lösning. Ibland kan problemet vara så stort så att lösningarna blir så krävande för läraren eller pedagogen så att det bästa är att hitta en annan lösning. Kanske lite kryptiskt skrivet men ni som är inom skolan förstår säkert vad jag menar.

Tacksamhet...

Har ni någon gång känt en så stor tacksamhet för det ni har?

En sådan känsla fick jag igår efter cafét som vi hade i kyrkan. Jag är så otroligt tacksam för mina föräldrar som gav mig en fin barndom med kärlek, omtanke och trygghet.

Jag är så tacksam för alla vänner som jag har som stöttar i svåra tider och gläds i ljusa tider. Jag är tacksam för min familj som jag älskar och är min dyra skatt.

Tänk så mycket vi tar för givet här i livet och när livet verkligen kommer nära så blir man så tacksam för det man har.

Framför allt tackar jag Gud som har burit mig i svåra tider och varit min största trygghet i livet. När svåra stunder har smugit sig på så har jag alltid kunnat gå till Gud och han har lyssnat på mig och hjälpt mig på olika sätt.

Så min uppmaning till er alla denna söndag är att visa din tacksamhet till dem som betyder något i ditt liv.

Helhet

Dokumentet fortsätter...

Helhet innebär att vi har en helhetssyn på vårt uppdrag och tar ansvar för barnets/elevens hela väg genom skolan: Igen krävs att att uppdraget konkretiseras och görs tydligt. Vilket jag fortfarande anser inte har gjorts, varken på den lokala arbetsplatsen eller via utbildningen.

Vi lyfter blicken för att se verksamheten i ett större sammanhang då det hjälper oss att prioritera rätt: Vem anser att vi lärare har varit trångsynta? Vem anser att vi har prioriterat fel? Vad innebär att se verksamheten i ett större sammanhang? ja frågorna kan bli många och jag undrar vem jag ska rikta frågorna till för att få ett konkret svar.

Vi drar åt samma håll: Ja jag vet inte vad jag ska säga så jag är tyst.

Det betyder att vi ser såväl till det egna arbetslaget som till enheten och hela skolverksamheten: Eleven, klassen, arbetslaget, skolan, staden. Ja när tar det stopp? Fokus och engagemang har flyttats genom åren från att undervisa eleverna så att de lär sig något till att medverka i undersökningar för att belysa stadens pedagogiska insatser. Tillbaka till katederundervisningen tycker jag.

Med en helhetssyn blir summan större än delarna var för sig: Igen VA???????????????????? Skulle jag kunna få ett praktiskt exempel på detta?

Hur summerar jag detta stycke av dokumentet? jag har absolut ingen aning. Jag tycker att det bara stod en massa abstrakta ord som ingen kan omvandla till konkreta och praktiska exempel. Har jag fel????? Ja men du är välkommen att förklara det jag inte har förstått.

Respekt

Här kommer del 2 i min granskning av dokumentet jag fick.

Vi visar respekt för varandras tankar, kompetenser och roller. För att kunna göra detta krävs det att vi får tid att berätta om våra tankar. TID TID TID

Vi går in i alla situationer med en god intention och ser våra olikheter som en möjlighet till ömsesidigt lärande och kunskapsutbyte. Vad är det för situationer dem tänker på???????De kanske tror att vi är två lärare i varje klassrum och att vi lärare på så vis kan se hur den andre lär ut. Hmmmm..en utopi kanske, en verklighet i väldigt få klassrum. Men det vore helt klar intressant att vara två lärare i ett klassrum. Då kan vi börja prata om kvalité.

Vår nyfikna inställning hjälper oss att förstå varandras tankar och vi förväntar oss att alla gör sitt bästa. Min fråga är vad ens bästa är? Jag gör mitt bästa i förhållande till de förutsättningar och resurser som jag har. Jag tror inte att det finns någon lärare på min skola som tänker. "Idag ska jag göra lite si och lite så" Det är snarare tvärtom. Det är så strukturerat så att alla har något att göra hela tiden. det ska inte finnas någon stund där eleven inte har något att göra för då kan det bli kaos. För att vi ska kunna förstå varandras tankar så behövs det kommunikation mellan lärarna. Inte någon ytligt och flyktigt samtal under rasten utan här efterfrågar jag tid och plats där kolleger kan utbyta tankar och idéer.

Vi visar respekt för vårt uppdrag, gemensamma ramverk och rutiner samt utför våra uppgifter i enlighet med vad som är överenskommet. Ett ord. HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP^*^*^^^` Ge mig ett papper där det står i punktform vilka uppgifter som ingår i mitt uppdrag. I och för sig kanske är det bäst att ett sådant dokument inte finns. Jag menar risken finns att ingen skulle vilja bli lärare om ett sådant dokument skulle dyka upp på anställningsintervjun.