Dags för politikerna att lyssna nu

Söndagens ledare i Expressen förtjänar många läsare. Återigen sätter Anna Dahlberg, chef för Expressens ledarredaktion fingret på den så uppenbara ömma punkten. Hon påpekar hur våra politiker gör allt för att slippa ta itu nmed den strukturella problemen och blundar för behovet för nödvändiga systemkorringeringar.
I ledaren ”Sätt Björklund i skolbänken” skriver Anna Dahlberg bland annat utifrån Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet: Svensk skola i fritt fall” (Leopard förlag):

”Fram till 1990 gick den svenska och finska skolan hand i hand. Skolresultaten var goda och likvärdigheten i skolan var hög. Efter det har Sverige och Finland gjort helt olika vägval.
Finland fortsatte som tidigare, eller som finländare tydligen brukar säga när de möter sina svenska kollegor: ‘Vi kopierade allt som hände i svensk skola, men slutade med det 1990′.

Sverige däremot inledde ett skolexperiment med dramatiska och ideologiskt motiverade reformer. Skolan kommunaliserades. Timplaner, behörighetskrav och andra regelverk skrotades till förmån för målstyrning. Ovanpå det kom friskolereformen 1992 som skapade världens mest marknadsanpassade skolsystem.”

Dahlberg påpekar att i inget annat västland sjunker kunskaperna i matematik och läsning lika snabbt som i Sverige. Hon konstaterar att den svenska skolan inte längre utjämnar inte livschanser, ”utan cementerar dem.”

Samtidigt tävlar nu de politiska partierna om att profilera sig i skolfrågan. Men utan att vilja lyfta blicken.

”Jan Björklund (FP) lanserar den ena reformen efter den andra, men blundar helst för problem som är kopplade till friskolereformen. Socialdemokraterna å andra sidan bråkar gärna om läxhjälpen, men vägrar ifrågasätta den egna kommunaliseringen.”

Dahlberg talar om politisk prestige och understryker att det som sticker ut mest ur ett internationellt perspektiv – lärarkrisen och revolutionen av skolsystemet – är det som diskuteras minst av våra politiker. Hon avslutar:

”Vi har inte råd med dagens politiska låsningar. Det är dags att tillsätta en skolkommission bestående av svenska och internationella experter med uppgift att nagelfara det svenska skolfiaskot. Låt Pasi Sahlberg, Finlands ledande skolnestor, leda kommissionen.
Björklund och hans meningsmotståndare får snällt sätta sig i skolbänken och lyssna.”

Ja, kanske är det dags för politikerna att lyssna nu.

Och lyssna noga.

Källa: http://lrbloggar.se/zoran/2013/04/14/dags-for-politikerna-att-lyssna-nu/?cmpe=facebook_dags-for-politikerna-att-lyssna-nu


Ja det kanske är dags att vi börjar kopiera det finska skolsystemet och lägger ner våra egna system som har visat att vi försämrar elevernas resultat snarare än höjer dem.

Naniwa går med i The Alliance..

The Alliance är NaNiwas nya lag som styrs av samma personer som styr laget EG.
Än så länge är det bara Naniwa i laget som spelar SC2 och det kanske passar honom.

Det ska bli spännande att följa NaNiwa under en ny flagg och jag hoppas för hans del att han levererar. Första turneringen är DH Open i Stockholm.

Naniwa joins The Alliance

Källa: http://www.rakaka.se/?newsID=21045

WCS points system StarCraft2 HOTS

Här kommer en länk som beskriver det nya poängsystemet i WCS tre regioner, Korea, Europa och Nordamerika.

wcs points system

Källa:http: //gosugamers.net/starcraft2/news/23696-wcs-points-system-explained-additional-detailed-revealed

Lärarlegitimation

Kan man tänka sig. När jag öppnade min mail såg jag i inkorgen ett mail från skolverket.
Jiiippiii, nu har jag fått min legitimation. det känns ju ganska bra. Då var man nu legitimerad lärare så om någon kommer kan jag legitimera mig. Nice!!!

Idrottslärare från årskurs 1 till gymnasiet.

Legitimationen ska skrivas ut och lamineras så fort jag kommer till jobbet.

Magsjuk.... :(

Idag har jag varit hemma, magsjuk. Det är inte kul. Så idag har det varit lugnt. Vilat mycket och ätit blåbärssoppa.

Nu ligger jag i sängen och tittar på SC. Magen är fortfarande lite upprorisk så man är beredd på det värsta.

Jag kommer vara hemma imorgon också men då är jag förhoppningsvis mycket bättre. Då blir det kanske till att göra lite hemmasysslor. Lite jobb kanske det också blir. Men vi får se.

Samverkan...

Sista delen eller stycket i dokumentet följer här nedan.

Ständigt lärande är vår ledstjärna. Japp håller med.

Med samverkan skapar vi arbetsglädje och förutsättningar för att nå detta mål. Jag vet inte om jag håller helt med. För att samverkan ska fungera och ge resultat krävs planering mellan de kolleger som ska ha samverkan. Utan planering blir samverkan bara jobbigt och arbetsglädjen obefintlig. På vilken arbetsplats finns det ett fungerande samverkan mellan kollegerna? Jag tycker att om inte förutsättningarna finns för samverkan så kan man inte heller ha samverkan. Samverkan bara för att leder ingenstans.

Genom att kombinera våra olika kompetenser på rätt sätt ökar vi vårt lärande men också vår förståelse för varandras utmaningar. Nyckelordet i denna mening är förståelse. Det är superviktigt att vi har förståelse för varandras uppdrag och utmaningar. När vi förstår varandra kan vi också hjälpa varandra på olika sätt. Hur skapar vi då förståelse för varandras utmaningar? Genom samtal och samarbete. Ofta har vi fördomar om hur det är att jobba på fritids eller jobba som klassföreståndare osv. Men det är inte förrän vi verkligen provar arbetsuppgifterna som vi förstår hur det är på respektive arena. I skolan finns det olika uppdrag för olika lärare och pedagoger och utmaningen för oss alla är hur vi kan samarbeta så att det blir till elevens bästa.

När utmaningarna är stora är samverkan det bästa sättet att klara av situationen. I dagens skola kan inte den enskilda läraren klara sig själv. Yrket som lärare har blivit så komplext att samverkan, samarbete och stöd utifrån är ett måste för att klara av sitt uppdrag.

Vi tar tillvara olikheter och ser att de har en positiv inverkan på vår verksamhet och vårt uppdrag. nu skulle jag vilja skicka en fråga till alla rektorer i vårt avlånga land. Hur tar ni tillvara på de olikheter som finns hos era arbetare? Vi är olika med olika kompetenser osv. Men får vi blomma ut i vår kompetens i det uppdrag vi har? Jag tror inte det. jag tror och jag vet av egen erfarenhet att det är ofta som vi begränsas i vårt uppdrag och på så vis begränsas vår kompetens. Hur blir vi begränsade? Genom att vi har för lite planeringstid, stora barngrupper och för mycket administrativa uppgifter. Hur tar vi tillvara på de olikheter som finns på min arbetsplats? Bra men det kan bli mycket bättre.

Samverkan handlar också om vår inställning till hur vi tar oss an olika uppgifter - vi är lösningsfokuserade snarare än problemfokuserade. Håller med. Men jag tror att vi inte kan utesluta problemfokuseringen. jag tror att problemfokusering är nödvändigt för att hitta en bra lösning. Ibland kan problemet vara så stort så att lösningarna blir så krävande för läraren eller pedagogen så att det bästa är att hitta en annan lösning. Kanske lite kryptiskt skrivet men ni som är inom skolan förstår säkert vad jag menar.

Tacksamhet...

Har ni någon gång känt en så stor tacksamhet för det ni har?

En sådan känsla fick jag igår efter cafét som vi hade i kyrkan. Jag är så otroligt tacksam för mina föräldrar som gav mig en fin barndom med kärlek, omtanke och trygghet.

Jag är så tacksam för alla vänner som jag har som stöttar i svåra tider och gläds i ljusa tider. Jag är tacksam för min familj som jag älskar och är min dyra skatt.

Tänk så mycket vi tar för givet här i livet och när livet verkligen kommer nära så blir man så tacksam för det man har.

Framför allt tackar jag Gud som har burit mig i svåra tider och varit min största trygghet i livet. När svåra stunder har smugit sig på så har jag alltid kunnat gå till Gud och han har lyssnat på mig och hjälpt mig på olika sätt.

Så min uppmaning till er alla denna söndag är att visa din tacksamhet till dem som betyder något i ditt liv.

Helhet

Dokumentet fortsätter...

Helhet innebär att vi har en helhetssyn på vårt uppdrag och tar ansvar för barnets/elevens hela väg genom skolan: Igen krävs att att uppdraget konkretiseras och görs tydligt. Vilket jag fortfarande anser inte har gjorts, varken på den lokala arbetsplatsen eller via utbildningen.

Vi lyfter blicken för att se verksamheten i ett större sammanhang då det hjälper oss att prioritera rätt: Vem anser att vi lärare har varit trångsynta? Vem anser att vi har prioriterat fel? Vad innebär att se verksamheten i ett större sammanhang? ja frågorna kan bli många och jag undrar vem jag ska rikta frågorna till för att få ett konkret svar.

Vi drar åt samma håll: Ja jag vet inte vad jag ska säga så jag är tyst.

Det betyder att vi ser såväl till det egna arbetslaget som till enheten och hela skolverksamheten: Eleven, klassen, arbetslaget, skolan, staden. Ja när tar det stopp? Fokus och engagemang har flyttats genom åren från att undervisa eleverna så att de lär sig något till att medverka i undersökningar för att belysa stadens pedagogiska insatser. Tillbaka till katederundervisningen tycker jag.

Med en helhetssyn blir summan större än delarna var för sig: Igen VA???????????????????? Skulle jag kunna få ett praktiskt exempel på detta?

Hur summerar jag detta stycke av dokumentet? jag har absolut ingen aning. Jag tycker att det bara stod en massa abstrakta ord som ingen kan omvandla till konkreta och praktiska exempel. Har jag fel????? Ja men du är välkommen att förklara det jag inte har förstått.

Respekt

Här kommer del 2 i min granskning av dokumentet jag fick.

Vi visar respekt för varandras tankar, kompetenser och roller. För att kunna göra detta krävs det att vi får tid att berätta om våra tankar. TID TID TID

Vi går in i alla situationer med en god intention och ser våra olikheter som en möjlighet till ömsesidigt lärande och kunskapsutbyte. Vad är det för situationer dem tänker på???????De kanske tror att vi är två lärare i varje klassrum och att vi lärare på så vis kan se hur den andre lär ut. Hmmmm..en utopi kanske, en verklighet i väldigt få klassrum. Men det vore helt klar intressant att vara två lärare i ett klassrum. Då kan vi börja prata om kvalité.

Vår nyfikna inställning hjälper oss att förstå varandras tankar och vi förväntar oss att alla gör sitt bästa. Min fråga är vad ens bästa är? Jag gör mitt bästa i förhållande till de förutsättningar och resurser som jag har. Jag tror inte att det finns någon lärare på min skola som tänker. "Idag ska jag göra lite si och lite så" Det är snarare tvärtom. Det är så strukturerat så att alla har något att göra hela tiden. det ska inte finnas någon stund där eleven inte har något att göra för då kan det bli kaos. För att vi ska kunna förstå varandras tankar så behövs det kommunikation mellan lärarna. Inte någon ytligt och flyktigt samtal under rasten utan här efterfrågar jag tid och plats där kolleger kan utbyta tankar och idéer.

Vi visar respekt för vårt uppdrag, gemensamma ramverk och rutiner samt utför våra uppgifter i enlighet med vad som är överenskommet. Ett ord. HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP^*^*^^^` Ge mig ett papper där det står i punktform vilka uppgifter som ingår i mitt uppdrag. I och för sig kanske är det bäst att ett sådant dokument inte finns. Jag menar risken finns att ingen skulle vilja bli lärare om ett sådant dokument skulle dyka upp på anställningsintervjun.    

Engagemang, respekt, helhet och samverkan.

Jag kommer att syna ett dokument som jag har fått. Kanske blir denna syning i flera inlägg och i detta inlägg börjar vi med begreppet Engagemang.

Engagemang kommer av en gemensam förståelse för vårt uppdrag och innebär lust och glädje inför vårt uppdrag. Det är ett ord som återkommer i denna mening och det är just detta ord som jag skulle vilja problematisera lite. Ordet är UPPDRAG. Om jag skulle fråga 10 lärare vad deras uppdrag var så tror jag att alla skulle svara undervisa. De skulle säkert säga flera saker som ingår i deras uppdrag. Tex. rastvakt, ta hand om biblioteket, städa efter att eleverna har ätit, kasta kompostpåsen osv. Jag personligen anser att alla dessa sysslor lever i skuggan av vårt primära uppdrag att undervisa. För att kunna undervisa och genomföra kvalitativa lektioner behövs det tid för planering, reflektion och dokumentation. I dagens skola finns det en fara att undervisningen har kommit i skymundan av alla de andra sysslorna som har inkluderats i lärarens uppdrag. Om jag hade frågat 10 rektorer vad som ingår i  en lärares uppdrag så skulle jag säkert få olika svar. Jag önskar bara att uppdraget blir synligt och granskat för så som det är nu så kan vi inte lägga till fler sysslor i uppdraget. Jag tror att det snarare skulle vara önskvärt att sysslor tas bort från lärarnas uppdrag och läggs på en annan person.

Vår nyfikenhet ger oss energi och vi är alla engagerade för att på bästa sätt gemensamt lösa vårt uppdrag. De tre sista orden i meningen, lösa vårt uppdrag. Mycket intressant formulering tycker jag. Det är som att uppdraget innebär att det är ett fel som ska fixas. Nu är det uppdraget löst nu går vi vidare. S ser inte jag på det. Om vårt primära uppdrag är att undervisa så finns det inga fel som kan lagas. Den stora utmaningen lärare har är att undervisa och ge alla elever den tid som de behöver för att kunna läsa, skriva och räkna. Jag skulle vilja se ett praktiskt exempel där ALLA engagerar sig för att på bästa sätt lösa ett uppdrag. Jo...jag kan ge ett exempel där vi nästan alla engagerar sig för att lösa ett uppdrag. Planering för idrottsdagar är ett sådant uppdrag men det handlar mest om praktiska frågor som hur tar vi oss till platsen och hur gör vi med lunch osv.

Vi har en stark tro på det vi gör och vår grundinställning är att allt kan utvecklas och bli bättre. Denna mening måste vi ha i våra liv för annars kan vi sluta med det vi gör och göra något annat. Men det kan vara väldigt svårt ibland att känna stark tro på det vi gör när resurser försvinner, elever som behöver hjälp och lärare som blir dränkta i administrativa uppgifter.

 Vi är lösningsinriktade och hjälper varandra där det behövs och lägger vårt fokus och energi på områden som vi kan påverka.Vad kan det vara för områden undrar jag. Eller jag undrar vad det är för områden som vi inte kan påverka. Det låter suveränt att vi ska hjälpa varandra där det behövs. Men jag har så fullt upp med mina elever så jag har inte tid eller ork att engagera mig i andras problem. Men det är ju klart skulle jag få ta bort några uppgifter så skulle jag nog ha tid och ork att hjälpa mina kolleger där det behövs.

Vi är modiga och prestigelösa och tar därför gärna emot och inspireras av andras erfarenheter och delar på samma sätt med oss av våra egna goda exempel. Ja detta kan vi väl leva upp till på ett villkor. Att de som kommer med sina erfarenheter och goda exempel verkligen har något att komma med. Jag har mött ganska många personer som vill komma med goda tips och idéer men som inte har satt sin fot i ett klassrum och praktiserat det de vill förmedla. Jag tar gärna emot tips men tänk på att jag har 3 ½ år universitetsutbildning, 1 termin träningslära, utbildad massör, träningsinstruktör, simlärare och klätterinstruktör. Ja jag vet inte så mycket hur jag ska undervisa mina elever så jag behöver säkert din hjälp. Ungefär som att min utbildning och min kompetens räcker inte utan jag behöver ta till experter som dig. Nu när jag har skrivit av mig lite så förstår jag vad meningen syftar till. En lärare har så svårt uppdrag så att han/hon kommer behöv hjälp från andra. Kan det vara så att vi behöver begränsa lärarens uppdrag för jag tror inte att det är någon brist på kompetensen.

Hur summerar jag detta? Begränsa vårt uppdrag, konkretisera vårt uppdrag. Om vi gör detta kommer tror jag vi lärare att få mer tid till verklig undervisning och på så vis kunna ge våra elever det dem behöver.