Så här svarade Anders G som är talesman och ansvarig utgivare för tidningen GENESIS på frågan:
Här är min personliga (icke rangordnade) tio-i-topp-lista över
vetenskapliga invändningar mot evolutionsläran. Observera att alla dessa
argument är vetenskapliga. Man behöver alltså inte vara "religiös" för
att kritisera evolutionsläran. Den lämpar sig ypperligt till att
förkastas på sina egna vetenskapliga meriter. Många ateister hävdar att
skapelsetroende avfärdar utvecklingsläran eftersom den inte stämmer med
dessas religion. Men så enkelt kan man alltså inte vifta bort kritiken.
Evolutionsläran kan effektfullt avvisas på enbara vetenskapliga grunder.
Argumenten nedan är enskilt tunga belägg för att överge denna
undermåliga teori. Tillsammans är de ovedersägliga:
All mänsklig erfarenhet säger att strukturer bryts ner med tiden. Bilar rostar, döda djur förmultnar, berg eroderar och stjärnor slocknar. Alla vetenskaper tar hänsyn till denna naturens strävan mot nedbrytning, alla utom en - evolutionsläran. I denna startar universum i en strukturlös singularitet och slutar med den mänskliga hjärnan. Evolutionister söker ”uppbyggnad”. Naturen uppenbarar ”nedbrytning”. Genetisk forskning visar att även våra gener bryts ner med tiden. Mutationer leder till devolution, dvs omvänd evolution. Artbildning minskar den genetiska potentialen, tvärtemot evolutionslärans behov av ökning. Mot all mänsklig erfarenhet väljer dock evolutionisten att tro på utveckling.
2. Information
Våra gener innehåller mängder av information. Information uppstår inte av sig självt utan har alltid ett intelligent ursprung. Hittar jag mönstret "Jag älskar Helene" i sanden på en badstrand är den enda vettiga slutsatsen att formerna innehåller information, med en avsändare, ett budskap och en tänkt mottagare. På motsvarande sätt söker NASA efter utomjordisk intelligens genom att söka efter information i det radiobrus som når oss från alla delar av universum. Finner vi information över en viss komplexitetsnivå drar vi alltid slutsatsen att den har en intelligent sändare. Den rikaste information vi känner finns i den genetiska koden. Att denna skulle ha uppkommit utan intelligens bryter därför emot all erfarenhet. Den enda vettiga slutsatsen är att det finns en skapande intelligens bakom.
3. Komplexa organ
Evolutionsläran bygger på slumpmässiga mutationer i generna som - om de är fördelaktiga för organismen - väljs ut av det naturliga urvalet. Problemet med denna förklaring är att många organ och funktioner kräver massor av samverkande förändringar för att fungera. Varje enskild mutation ”på väg” mot den nya funktionen är värdelös så länge den inte är tillsammans med alla de andra. Den kommer därför att väljas bort av det naturliga urvalet, inte bevaras för att eventuellt komma till användning tusentals generationer senare. Rörelsen Intelligent Design har fört in evolutionslärans problem med komplexa organ på molekylärbiologins område, och kallar då begreppet icke-reducerbar komplexitet. Roterande bakterie-flageller och blodets koaguleringsförmåga är exempel. Fattas en procent av delarna hos dessa, kvarstår inte 99 procent av funktionen, utan noll procent. Alla delar måste alltså vara städse samtidigt för att någon som helst funktion skall finnas. Småstegsmutationer kan omöjligt förklara detta.
4. Genetik
Den moderna genetikforskningen har avslöjat design i det genetiska materialet, långt mer fantastisk än någon hade kunnat ana. 2003 var kartläggningen av sekvensen av nukleotider i människans DNA färdig (HUGO-projektet). Senare forskning (ENCODE-projektet) har studerat hur denna sekvens används som bärare av information och man har funnit de mest otroliga lösningar. Samma DNA-sekvens avläses inte bara en gång - som bokstäverna i en bok - utan den kan avläsas i flera olika dimensioner. Den bär inte bara information, utan även meta-information, dvs information om information. Tron att våra gener innehåller stora delar ”skräp-DNA” håller därför på att överges. Tidigare argumenterade evolutionister nitiskt för att likheter i icke-funktionellt DNA mellan människor och chimpanser bevisar vårt gemensamma ursprung. Detta eftersom en potentiell skapare inte skulle skapa likhet hos något som saknar funktion. Detta argument blir passé i samma snabba takt som man finner funktion hos DNA som tidigare antogs vara obehövliga rudiment från tidigare utvecklingsstadier. Likhet hos människans och chimpansens DNA beror på att vi har samma behov, inte på att vi har samma ursprung.
5. Fossil
Enligt evolutionsläran är livet utvecklat i små steg från bakterien till människan. Därför borde livets historia, dokumenterad i fossil, innehålla dessa kontinuerliga sekvenser från det enklaste livet till det mer komplexa. Tvärtemot denna evolutionistiska förutsägelse uppvisar dock det fossila materialet grupper av organismer. En bläckfisk har alltid varit en bläckfisk, oavsett hur djupt vi gräver i berget. En sjöstjärna har alltid varit en sjöstjärna. Ett ryggsträngsdjur har alltid varit ett ryggsträngsdjur. Och så vidare för alla huvudgrupper av djur och växter. Under dessa huvudgrupper i det fossila materialet finns ingenting. Inga halva bläckfiskar, inga halva sjöstjärnor och inga halva ryggsträngsdjur. De av evolutionsläran förväntade sekvenserna mellan huvudgrupper av organismer fullständigt skriker med sin frånvaro.
6. Kambriska explosionen
Huvudgrupperna av djur och växter dyker upp plötsligt och samtidigt i ett bergslager som heter kambrium. Under kambrium – i prekambrium – finns mycket få fossil och de som finns är encelliga och relativt enkla, typ bakterier och alger. Det komplexa livet uppenbarar sig alltså helt utan evolutionära föregångare. Det bara finns där, fullt ”utvecklat” från början. Trenden är så tydlig att kambriska explosionen också brukar kallas för biologins big bang. Och de organismer som uppträder plötsligt i kambrium är ingalunda enkla och okomplicerade. Den idag utdöda trilobiten hade t.ex. skal, segmenterad kropp, muskler, andningssystem, nervsystem, sammansatta ögon (de mest komplexa någonsin?) samt hjärta och blodcirkulationssystem. Alla dessa komplexa organ dyker upp fullt färdiga i det fossila materialet och utan föregående halvfabrikat. Ingen evolution så långt ögat når.
7. Multipla utvecklingsvägar
Evolutionister menar att den likhet vi kan observera mellan biologiska grupper på olika nivåer beror på att de har samma ursprung. Om detta är sant borde vi få samma ”utvecklingsträd” oavsett vilken egenskap vi studerar. Detta är dock långt ifrån alltid fallet. Då biologerna var begränsade till att studera utseendemässig (morfologisk) likhet, ansåg man att chimpanser var närmare släkt med orangutanger än med människor. Idag kan man studera genetisk likhet och då anses chimpanser vara närmare släkt med människor än med orangutanger. Man kan också få olika släktskap genom att studera olika delar av generna. Människan kan vara närmast släkt med babianen, råttan, rockan, ormen och bönan beroende på vilken del av molekylärbiologin man studerar. Naturligtvis kan vi inte vara närmast släkt med alla dessa. Det hela visar att det är något fel på resonemanget. Likhet måste bero på någonting annat än släktskap.
8. Jordens ålder
Evolutionsläran kräver att jorden är mycket gammal. Därför är dess geologiska paradigm ”uniformism”, dvs att jordens geologiska formationer är bildade av långsamma processer under långa tider. Jorden är dock full av tecken på katastrofism, dvs att de geologiska formationerna är bildade snabbt under en eller flera stora katastrofer under jordens historia. Till dessa tecken hör hela den sedimentära kolumnen (som indikerar att den är bildad under en översvämningskatastrof) samt största delen av det fossila materialet (som tyder på plötslig, överraskande död och begravning). Dessutom finns gott om trovärdiga dateringsmetoder som pekar mot en ung jord. Evolutionsläran kräver en gammal jord för den biologiska utvecklingen. Ett förutsättningslöst studium av jordens geologi verkar dock inte förse den med det.
9. Klassiska "bevis" för evolution
Då evolutionsläran slog igenom som vetenskaplig teori argumenterades utifrån ett litet antal ”bevis”, vilka sedermera blivit klassiska. Samtliga dessa är dock idag kraftigt ifrågasatta, även bland evolutionister:
- Haeckels teckningar på embryon, som sades visa likheter mellan arter i tidiga fosterutvecklingsstadier, var förfalskade.
- Björkmätarfjärilarna, som sades illustrera det naturliga urvalet genom deras färgers samvariation med björkstammar, visade sig inte alls hålla till på stammarna utan var nålade dit i ett försök att visa evolution "in action".
- Urfågeln (Archaeopteryx), som ansågs vara en mellanform mellan ödla och fågel, har visat sig vara en hundraprocentig fågel.
- Piltdownmänniskan, som skulle visa människans härstamning, var ett regelrätt bedrägeri.
- Likheter mellan extremiteterna hos olika ryggradsdjur har visat sig ha olika ritning (gener) vilket utesluter förklaringen gemensamt ursprung.
- Man har funnit funktion hos alla människans antaget rudimentära organ.
10. Finkalibrerade naturkonstanter
Universum styrs av ett femtontal grundläggande naturkonstanter som t.ex. ljushastigheten, gravitationskonstanten, Planks konstant, elektronmassan och elektronladdningen. Det har visat sig att dessa konstanter måste ha mycket speciella värden i förhållande till varandra för att ett universum med förutsättningar för liv skall kunna existera. Varför har de fått dessa finkalibrerade värden om naturen har tillkommit av en slump? Det verkar som om någon har designat universum med liv i åtanke.
Förutom dessa tio argument finns ytterligare några som talar mot evolutionsteorin. De är dock inte vetenskapliga, men ändå argument för att förkasta denna skrala teori. Det är dock viktigt att skilja dem från de vetenskapliga argumenten, för att inte kunna kritiseras för undvikande av den vetenskapliga sakfrågan.
11. Ingen ursprungssyn
Evolutionismen i vid betydelse, dvs från big bang till människa, är ingen ursprungssyn. Den startar med all universums massa och energi koncentrerad till en liten punkt, en singularitet. Var singulariteten kom uttalar sig inte evolutionismen om. (Några menar visserligen att den kom från en kvantfluktuation, men en sådan kräver ett vakuum vilket heller inte fanns från början eftersom singulariteten var ”naken”, vilket betyder att även all tid och allt rum fanns i singulariteten.) Att jämföra evolutionslära med skapelselära är därför som att jämföra en konservburk med dess innehåll.
12. Existentiella frågor
Evolutionslärans (försök till) svar begränsar sig till den materiella delen av verkligheten. Den utelämnar existentiella frågor som människans värde, kärlekens ursprung och livets mening. En teori med ambitionen att förklara var vi kommer från, har en allvarlig begränsning om den utelämnar för mänskligheten så viktiga frågor som dessa.
13. Evolutionisters debatteknik
I debatter med meningsmotståndare går evolutionister ofta på spelare istället för puck. Deras argument går ut på att evolutionsmotståndarna antingen är lögnare, illvilliga, okunniga eller korkade. Sakfrågan bemöts sällan. Detta är ett tydligt indicium för att deras sakargument saknar innehåll.
14. Bibeln
Bibeln och evolutionsläran låter sig svårligen förenas. Om Gud finns och har legat bakom den evolutionära processen så har han egenskaper som Bibeln inte tillskriver honom. Bibelns Gud är kärleksfull medan evolutionslärans gud är blodtörstig. Bibelns Gud förmanar oss att ta hand om den föräldralöse och änkan, medan evolutionens gud slår ihjäl den svage. I Bibeln är döden en katastrof som kommit in i världen pga människans synd. I evolutionsläran är döden både naturlig och nödvändig för att människan skall finnas här som art. Bibeln har en lösning på syndens problem, dvs döden, och han heter Jesus Kristus. I evolutionsläran behövs ingen lösning eftersom det inte finns något problem. Om döden inte kommit in i världen genom synd så är synden fiktiv. Och om synden är fiktiv så blir också syndens lösning, Jesus, fiktiv. Inom evolutionsläran blir Jesus en religiös töckenfigur vars verk saknar förankring i den världsbild utövarna ansluter sig till.
Anders Gärdeborn
