Livets olika faser eller...

En kort tillbaka blick på livet och jag ser att mitt liv har haft olika faser.
Eller snarare olika intressen. Det kanske är normalt men det som gör livet unikt är inte de olika faserna eller intressena utan det som består.

Tidigt i mitt liv började jag med olika sporter som också följde mig en ganska lång tid. Nu menar jag att man tränar i någon klubb 3ggr/vecka + matcher. man var aktiv och sporten tog en ganska stor del av sitt liv. Denna fas gick över till en utbildningsfas.

Skolan tog mer och mer tid och klubblivet fick lägre prio. Nu gällde det att plugga så man kunde komma in på utbildningen man ville gå. Det blev många kvällar och nätter med öppna läroböcker, minimalt med sömn och nudlar till lunch. Ja i denna fas var man inte rik på något sätt och jag tror att alla studenter har erfarenhet av att snåla och handla ekonomiskt. Denna fas höll i sig i några år iaf för mig men så en dag kom den. Examensbeviset på att nu är jag äntligen klar.

Vips kastades man in i nästa fas för nu gällde det att få ett arbete så man kunde tjäna pengar, skaffa större boende, köpa finare bil och bilda familj. Så blev det också mer eller mindre, vi har större boende, finare bil vet jag inte om vi har men det är väl en smaksak och vi har bildat familj.

Nu är vi här i familjefasen och den kommer att fortgå hela livet. Nu är bara frågan vad fasen ska innehålla och kan vi föräldrar påverka innehållet? Ja jag tror ju det. Livet påverkas inte av ödet eller slumpen utan jag tror att vi kan påverka vilket håll vi går. I alla dessa faser som kommer och går mer eller mindre så vet jag att det finns en person som alltid är med mig och det är Jesus. Jesus är ingen fas i livet han vill vara en del av ditt liv, hela ditt liv. För mig har min kristna tro varit en trygghet i mitt liv. När jag har mött svåra tider som min fars död, min farbrors död eller min egna olycka så har jag alltid kunnat gå till Gud och fått tröst, vägledning och motivation. Jag skulle kunna fortsätta berätta hur bra Gud är men det spelar nog inte så stor roll om du inte är öppen för att själv ta ställning.

Till slut kommer du att få ta ställning. Antingen tror man på Gud eller så gör man det inte. När jag har pratat med personer om min tro så har jag uppmanat dem att testa själva. det kanske du också skulle göra, Prova att be till Gud och läs lite i Bibeln. Be en ärlig bön om att Gud ska visa dig ett tecken och jag lovar dig att du kommer få ett tecken. Men när du får ditt tecken är du då bered att tro på Gud?

Jag hoppas det!