Ursprung
Utmaningar
Förutsättningar
Vi har vårt ursprung hos Gud
2 Sam 4 - 9 Mefiboshet
1 Mos 1:26-31
Apg 17:28
Vi har vårt värde förankrat i Gud
1 Mos 1:31
Ps 139:13-14
Ps 8:5-6
Skapde av Gud till gemenskap
1 Joh 1:3
"Du har skapat oss till Dig och vårt hjärta är oroligt till dess det finner vila i Dig." (Augustinus)
Vi är skapade till att tillhöra ett sammanhang inte att vara själva.
Skapad til Guds avbild
1 Mos 1:26-27
Luk 20:24-25
Liksom vi kan känna igen föräldern i en son så kan vi se Gud i människan.
Människan syndar och vänder sig från Gud
1 Mos 3:
Synden är i grunden riktad mot Gud
Rom 5:10 - Ty om vi var Guds fiender och
Synden är universiell och total
Rom 3:23
Rom 3:11-12
Rom 5:12
Synd i olika dimensioner
Ursprungssynd - det som hände i tidernas början
Verksynd - när vi medvetet gör det som är fel
Undlåtenhetsynd - vi gör inget fel men vi gör inte heller något gott även om vi ser behovet.
Gud kan inte sluta älska världen
Joh 3:16
Gud har försonat världen med sig
2 Kor 5:19
Rom 5:5-11 - ännu var svaga, ännu var syndare, Guds fiender.
Befriade från skuld
Kol 2: 13-15
Ny skapelse och nya möjligheter
2 Kor 5:17
Människan
Skapad, fallen och försonad
Skapad av Gud och har vår identitet förankrad i Honom
Vi behöver inte jaga status genom prylar, kläder och jobb.
Människa först och kristen sedan
Syndare är inte vår främsta fiende.
Synden är allvarlig och gör att vi haltar.
Synden har drabbat oss alla.
Gud återför oss till vårt sanna jag.
Gåvan gäller alla
Vi står i försoningens tjänst
Vi är Kungabarn som blivit halta men bjuds in till Hans gemenskap.
Jag heter Andreas och är 40+. jag är gift och har 4 barn. Om du följer min blogg kommer du bla. kunna läsa om vad som händer inom skolvärlden, StarCraft2 och mitt vardagsliv.
lördag 27 april 2013
Live blogg från ACC Pingst ffs ledarutveckling.
Ca 2800 personer var samlade i ACC:s stora kongresshall. Musikerna intar scenen och alldeles strax kickar dagen igång ordentligt.
Föreläsningar i stora Kongresshallen:
1. Introduktion till utbildningsprocessen
2. Den vackra människan
3. Vem är jag?
4. Den sanna berättelsen om min tro
Bildspel, livemusik och berättare om skapelsen. Mycket stämningsfullt!!!
En dansare visualiserad när Gu skapade människan.
Lovsång. Explosion av tacksamhet!
Daniel Alm föreståndare (Pingstkyrkan i Västerås) hälsade alla välkomna.
Detta följdes av presentation av ledarna för de olika spåren. Daniel Alm är ledare för det spår som jag ska gå (Leda Styra).
Det största namnet i line-upen var nog Pelle Hörnmark som fick rungande applåder.
Pelle var också den som höll i den första föreläsningen.
Varför gör vi detta?
Inspiration
Varje person som är här har säkert sin anledning.
Uppmuntran
Beröm och uppmuntran präglar atmosfären i vår församling.
Vad har vi för innehåll i våra Gudstjänster?
Kan vi fatta beslut om vår framtid?
Vi kan klaga och gnälla över hur samhället ser ut eller att andra lyckas och inte vi men vad leder det till. Det vi kan påverka är vad vi själva gör.
Några siffror:
6920000000
2700000000
5,7%
30%
20%
333st
56384st
Ja siffror kan säga en del om hur situationen ser ut
Och budskapet Pelle ville förmedla var att se, bekräfta och uppmuntra varandra.
Föreläsningar i stora Kongresshallen:
1. Introduktion till utbildningsprocessen
2. Den vackra människan
3. Vem är jag?
4. Den sanna berättelsen om min tro
Bildspel, livemusik och berättare om skapelsen. Mycket stämningsfullt!!!
En dansare visualiserad när Gu skapade människan.
Lovsång. Explosion av tacksamhet!
Daniel Alm föreståndare (Pingstkyrkan i Västerås) hälsade alla välkomna.
Detta följdes av presentation av ledarna för de olika spåren. Daniel Alm är ledare för det spår som jag ska gå (Leda Styra).
Det största namnet i line-upen var nog Pelle Hörnmark som fick rungande applåder.
Pelle var också den som höll i den första föreläsningen.
Varför gör vi detta?
Inspiration
Varje person som är här har säkert sin anledning.
Uppmuntran
Beröm och uppmuntran präglar atmosfären i vår församling.
Vad har vi för innehåll i våra Gudstjänster?
Kan vi fatta beslut om vår framtid?
Vi kan klaga och gnälla över hur samhället ser ut eller att andra lyckas och inte vi men vad leder det till. Det vi kan påverka är vad vi själva gör.
Några siffror:
6920000000
2700000000
5,7%
30%
20%
333st
56384st
Ja siffror kan säga en del om hur situationen ser ut
Och budskapet Pelle ville förmedla var att se, bekräfta och uppmuntra varandra.
onsdag 24 april 2013
Oj Oj OJ
Jag har så mycket att blogga om efter vad jag var med om under senaste klusterträffen.
Jag tror att en ny diagnos har skapats..."lärardepression". Hur ser den diagnosen ut kanske du undrar.
Symptom: huvudvärk, stress, magont, dålig aptit, yrsel och hörselskador.
Orsak: begränsad planeringstid, stora elevgrupper, för lite resurser, för mycket administrativa uppgifter, obefintlig arbetsbeskrivning, för många förtroendeuppdrag.
Behandling: mer planeringstid för att kvalitetssäkra undervisningen, begränsa de administrativa uppgifterna till det absolut nödvändigaste, försök få en klar och tydlig arbetsbeskrivning av din chef, begränsa de andra uppdragen som inte har med undervisningen att göra.
Ja det var rena samtalsterapi som jag gick igenom. Men en person fattades, terapeuten. Ibland kan det vara skönt att bara prata om sina problem till någon som är inne i samma bransch men ibland blir det bara för mycket.
Har man något att klaga på så tycker jag att man ska ta upp det med sin chef och strida för sin sak. Att komma med förslag på förbättringar är ett bra sätt tror jag.
Jag tror att en ny diagnos har skapats..."lärardepression". Hur ser den diagnosen ut kanske du undrar.
Symptom: huvudvärk, stress, magont, dålig aptit, yrsel och hörselskador.
Orsak: begränsad planeringstid, stora elevgrupper, för lite resurser, för mycket administrativa uppgifter, obefintlig arbetsbeskrivning, för många förtroendeuppdrag.
Behandling: mer planeringstid för att kvalitetssäkra undervisningen, begränsa de administrativa uppgifterna till det absolut nödvändigaste, försök få en klar och tydlig arbetsbeskrivning av din chef, begränsa de andra uppdragen som inte har med undervisningen att göra.
Ja det var rena samtalsterapi som jag gick igenom. Men en person fattades, terapeuten. Ibland kan det vara skönt att bara prata om sina problem till någon som är inne i samma bransch men ibland blir det bara för mycket.
Har man något att klaga på så tycker jag att man ska ta upp det med sin chef och strida för sin sak. Att komma med förslag på förbättringar är ett bra sätt tror jag.
lördag 20 april 2013
Tacos
Tack gänget för att ni kom och åt Tacos igår. Det var trevligt. Men In Black 3 får betyg 3 av 5. Rolig, action och bra underhållning. Inte för lång heller så helt klart en bra film.
Idag ska prinsarna till kusinerna och sova över till imorgon. Jag och frun sk göra Västerås nästa helan dagen och kvällen. Handla lite, äta lite och bio. Vad som händer efter bion är än så länge oplanerat.
Imorgon Söndag kommer Soheila Fors till min kyrka och föreläser om hederskulturer och hedersvåld. Det ska bli intressant att lyssna på. Välkomna till Pingstkyrkan 16:00!
Idag ska prinsarna till kusinerna och sova över till imorgon. Jag och frun sk göra Västerås nästa helan dagen och kvällen. Handla lite, äta lite och bio. Vad som händer efter bion är än så länge oplanerat.
Imorgon Söndag kommer Soheila Fors till min kyrka och föreläser om hederskulturer och hedersvåld. Det ska bli intressant att lyssna på. Välkomna till Pingstkyrkan 16:00!
onsdag 17 april 2013
GSL update Code S season 1
Group A
RorO (Z)
Bomber (T)
Group B
YoDa (T)
Flying (P)
Group C
SoS (P)
Soo (Z)
Group D
TaeJa (T)
KangHo (Z)
Group E
Symbol (Z)
Shine (Z)
Group F
GuMiHo (T)
INnoVation (T)
Creator, DRG MKP, Squirtle, and Rain are out.
Källa: http://www.gomtv.net/forum/view.gom?topicid=230620&cid=0&kind=8
RorO (Z)
Bomber (T)
Group B
YoDa (T)
Flying (P)
Group C
SoS (P)
Soo (Z)
Group D
TaeJa (T)
KangHo (Z)
Group E
Symbol (Z)
Shine (Z)
Group F
GuMiHo (T)
INnoVation (T)
Creator, DRG MKP, Squirtle, and Rain are out.
Källa: http://www.gomtv.net/forum/view.gom?topicid=230620&cid=0&kind=8
Viktigast för skolresultat: Familjebakgrunden
DN granskar skolan
Sverige satsar mer pengar på skolan än någonsin tidigare. Men samtidigt kan DN i en granskning visa att mer resurser inte biter på de fallande kunskapsresultaten. Den negativa utvecklingen är i stället kopplad till segregationen – något som får allt större genomslag i den svenska skolan.
Källa:http://www.dn.se/nyheter/viktigast-for-skolresultat-familjebakgrunden
Ja vad ska man säga? Något fel är det med den svenska skolan men vad? Jag är för dåligt insatt för att peka på avgörande faktorer som har försämrat resultaten i skolan. Det finns säker inte några enstaka faktorer heller utan det är säkert en mix av många faktorer. Men det skulle vara intressant att läsa om några faktorer som har betydelse för skolresultaten.
Jag kan bara ställa frågor så kan ni reflektera själva eller kommentera.
Vad har lett till att skolresultaten har sjunkit de senaste 20 åren?
1. stora barngrupper
2. bristande kompetens hos lärare
3. lärarnas administrativa uppgifter
4. dålig lön
5. färre undervisningstimmar
6. få specialpedagoger per skola
7. lärarnas undervisningsmetod
8. elevens studiemotivation
9. IT i skolan
10. elevens familjebagrund
Ja listan kan naturligtvis bli mycket längre men jag tror att det är viktigt att vi funderar över vad fokus ligger på i skolans värld. Jag tror att vi ska backa 20 - 25 år i tiden och fortsätta därifrån.
Vad sägs om att:
1. Skolan blir förstatligad och staten tar det fulla ansvaret för skolan.
2. Lönerna blir så pass höjda så att det blir stor konkurrens om att få komma in på lärarutbildningarna
3. Lärarutbildningarna matchar antal paltser med behovet ute på marknaden.
4. Lärare tas bort all administrativt arbete och läggs på nya tjänster.
5. Schemalagd planeringstid i förhållande till antal undervisningstimmar.
Ja detta kanske kan vara en start på en förbättrad svensk skola.
Uppdaterad 2013-03-26 09:37.
Publicerad 2013-03-26 06:00
Sverige satsar mer pengar på skolan än någonsin tidigare. Men samtidigt kan DN i en granskning visa att mer resurser inte biter på de fallande kunskapsresultaten. Den negativa utvecklingen är i stället kopplad till segregationen – något som får allt större genomslag i den svenska skolan.
Landets kommuner
pumpar in rekordmycket pengar i skolan. År 2000 låg prislappen per elev
på 55.400 kronor. Sedan dess har anslagen till skolan ökat kraftigt. År
2011 satsade landets kommuner i snitt 87.500 kronor per elev, vilket
motsvarar en ökning på 31 procent om man justerar för inflation.
Ändå dalar resultaten.
Svenska elever presterar allt sämre i internationella undersökningar. Enligt kunskapsmätningen Timss 2011 är Sverige ett av få länder som visar en kontinuerlig försämring i matematik och naturvetenskap. Även resultaten i de nationella proven dalar.
Ändå dalar resultaten.
Svenska elever presterar allt sämre i internationella undersökningar. Enligt kunskapsmätningen Timss 2011 är Sverige ett av få länder som visar en kontinuerlig försämring i matematik och naturvetenskap. Även resultaten i de nationella proven dalar.
Men varför är det så? DN har genomfört en omfattande datakörning och
studerat vad som döljer sig bakom de negativa siffrorna. Vår analys
visar att varken ökat anslag, fler behöriga lärare eller högre
personaltäthet har någon som helst betydelse för elevernas prestation.
Detta är faktorer som Skolverket använder som kvalitetsindikatorer, men
som åtminstone inte biter på problemen med fallande skolresultat.
– Internationell forskning visar att korrelationen mellan pengar och resultat är väldigt svag i länder med ett utvecklat skolsystem. Exempelvis har Finland nästan den billigaste skolan i Norden men är samtidigt klart bäst, säger Magnus Oskarsson, skolforskare vid Mittuniversitetet.
Inte heller antalet specialpedagoger på en skola spelar någon roll för elevernas resultat, enligt DN:s genomgång. Problemen med fallande skolresultat är i stället kopplade till segregation. Det finns ett mycket starkt samband mellan snittresultaten på de nationella proven i årskurs nio och den genomsnittliga utbildningsnivån bland elevernas föräldrar på skolan. Även arbetslösheten i den aktuella kommunen har stor betydelse för resultaten.
– Vi ser att socioekonomiska faktorer får allt större betydelse i Sverige. Pisa-undersökningen visar att föräldrarnas bakgrund har lika stor betydelse i dag för resultaten i Sverige som det har i Tyskland och USA. Då ska man komma ihåg att USA har ett hårt segregerat skolsystem. Det är uppseendeväckande, säger Magnus Oskarsson.
Om den genomsnittliga utbildningsnivån bland föräldrarna på skolan sjunker över tid eller om arbetslösheten ökar i ett område, försämras i de flesta fall även elevernas resultat. Det finns även ett statistiskt samband mellan hög invandring och sämre provresultat. Med invandring avses andel barn som är födda utomlands eller där båda föräldrarna är födda utomlands.
Vårterminen 2012 fick 3,3 procent av eleverna i årskurs nio underkänt i engelska på de nationella proven. Om vi enbart redovisar elever med föräldrar som saknar gymnasieutbildning är andelen 13,9 procent. För elever där föräldrarna läst på universitet eller högskola är andelen 1,4 procent.
Sedan slutet av 1990-talet har skillnaderna mellan olika skolors betygsresultat ökat kraftigt. År 1992 infördes det fria skolvalet i Sverige, vilket innebär att föräldrar kan välja var man vill placera sina barn. Enligt Skolverket har reformen bidragit till att elever med hög studiemotivation och engagerade föräldrar samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever.
Skolverket bekräftar att socioekonomiska faktorer har stor betydelse för skolresultatet. Men de menar samtidigt att det inte är dåligt om skolor får mer pengar.
– Jag tror ändå att resurser har viss betydelse. Men om man ska värdera så har familjebakgrunden mycket större betydelse, säger Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket.
– Internationell forskning visar att korrelationen mellan pengar och resultat är väldigt svag i länder med ett utvecklat skolsystem. Exempelvis har Finland nästan den billigaste skolan i Norden men är samtidigt klart bäst, säger Magnus Oskarsson, skolforskare vid Mittuniversitetet.
Inte heller antalet specialpedagoger på en skola spelar någon roll för elevernas resultat, enligt DN:s genomgång. Problemen med fallande skolresultat är i stället kopplade till segregation. Det finns ett mycket starkt samband mellan snittresultaten på de nationella proven i årskurs nio och den genomsnittliga utbildningsnivån bland elevernas föräldrar på skolan. Även arbetslösheten i den aktuella kommunen har stor betydelse för resultaten.
– Vi ser att socioekonomiska faktorer får allt större betydelse i Sverige. Pisa-undersökningen visar att föräldrarnas bakgrund har lika stor betydelse i dag för resultaten i Sverige som det har i Tyskland och USA. Då ska man komma ihåg att USA har ett hårt segregerat skolsystem. Det är uppseendeväckande, säger Magnus Oskarsson.
Om den genomsnittliga utbildningsnivån bland föräldrarna på skolan sjunker över tid eller om arbetslösheten ökar i ett område, försämras i de flesta fall även elevernas resultat. Det finns även ett statistiskt samband mellan hög invandring och sämre provresultat. Med invandring avses andel barn som är födda utomlands eller där båda föräldrarna är födda utomlands.
Vårterminen 2012 fick 3,3 procent av eleverna i årskurs nio underkänt i engelska på de nationella proven. Om vi enbart redovisar elever med föräldrar som saknar gymnasieutbildning är andelen 13,9 procent. För elever där föräldrarna läst på universitet eller högskola är andelen 1,4 procent.
Sedan slutet av 1990-talet har skillnaderna mellan olika skolors betygsresultat ökat kraftigt. År 1992 infördes det fria skolvalet i Sverige, vilket innebär att föräldrar kan välja var man vill placera sina barn. Enligt Skolverket har reformen bidragit till att elever med hög studiemotivation och engagerade föräldrar samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever.
Skolverket bekräftar att socioekonomiska faktorer har stor betydelse för skolresultatet. Men de menar samtidigt att det inte är dåligt om skolor får mer pengar.
– Jag tror ändå att resurser har viss betydelse. Men om man ska värdera så har familjebakgrunden mycket större betydelse, säger Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket.
Källa:http://www.dn.se/nyheter/viktigast-for-skolresultat-familjebakgrunden
Ja vad ska man säga? Något fel är det med den svenska skolan men vad? Jag är för dåligt insatt för att peka på avgörande faktorer som har försämrat resultaten i skolan. Det finns säker inte några enstaka faktorer heller utan det är säkert en mix av många faktorer. Men det skulle vara intressant att läsa om några faktorer som har betydelse för skolresultaten.
Jag kan bara ställa frågor så kan ni reflektera själva eller kommentera.
Vad har lett till att skolresultaten har sjunkit de senaste 20 åren?
1. stora barngrupper
2. bristande kompetens hos lärare
3. lärarnas administrativa uppgifter
4. dålig lön
5. färre undervisningstimmar
6. få specialpedagoger per skola
7. lärarnas undervisningsmetod
8. elevens studiemotivation
9. IT i skolan
10. elevens familjebagrund
Ja listan kan naturligtvis bli mycket längre men jag tror att det är viktigt att vi funderar över vad fokus ligger på i skolans värld. Jag tror att vi ska backa 20 - 25 år i tiden och fortsätta därifrån.
Vad sägs om att:
1. Skolan blir förstatligad och staten tar det fulla ansvaret för skolan.
2. Lönerna blir så pass höjda så att det blir stor konkurrens om att få komma in på lärarutbildningarna
3. Lärarutbildningarna matchar antal paltser med behovet ute på marknaden.
4. Lärare tas bort all administrativt arbete och läggs på nya tjänster.
5. Schemalagd planeringstid i förhållande till antal undervisningstimmar.
Ja detta kanske kan vara en start på en förbättrad svensk skola.
Dags för politikerna att lyssna nu
Söndagens ledare i Expressen förtjänar många läsare. Återigen sätter Anna Dahlberg,
chef för Expressens ledarredaktion fingret på den så uppenbara ömma
punkten. Hon påpekar hur våra politiker gör allt för att slippa ta itu
nmed den strukturella problemen och blundar för behovet för nödvändiga
systemkorringeringar.
I ledaren ”Sätt Björklund i skolbänken” skriver Anna Dahlberg bland annat utifrån Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet: Svensk skola i fritt fall” (Leopard förlag):
”Fram till 1990 gick den svenska och finska skolan hand i hand. Skolresultaten var goda och likvärdigheten i skolan var hög. Efter det har Sverige och Finland gjort helt olika vägval.
Finland fortsatte som tidigare, eller som finländare tydligen brukar säga när de möter sina svenska kollegor: ‘Vi kopierade allt som hände i svensk skola, men slutade med det 1990′.
Sverige däremot inledde ett skolexperiment med dramatiska och ideologiskt motiverade reformer. Skolan kommunaliserades. Timplaner, behörighetskrav och andra regelverk skrotades till förmån för målstyrning. Ovanpå det kom friskolereformen 1992 som skapade världens mest marknadsanpassade skolsystem.”
Dahlberg påpekar att i inget annat västland sjunker kunskaperna i matematik och läsning lika snabbt som i Sverige. Hon konstaterar att den svenska skolan inte längre utjämnar inte livschanser, ”utan cementerar dem.”
Samtidigt tävlar nu de politiska partierna om att profilera sig i skolfrågan. Men utan att vilja lyfta blicken.
”Jan Björklund (FP) lanserar den ena reformen efter den andra, men blundar helst för problem som är kopplade till friskolereformen. Socialdemokraterna å andra sidan bråkar gärna om läxhjälpen, men vägrar ifrågasätta den egna kommunaliseringen.”
Dahlberg talar om politisk prestige och understryker att det som sticker ut mest ur ett internationellt perspektiv – lärarkrisen och revolutionen av skolsystemet – är det som diskuteras minst av våra politiker. Hon avslutar:
”Vi har inte råd med dagens politiska låsningar. Det är dags att tillsätta en skolkommission bestående av svenska och internationella experter med uppgift att nagelfara det svenska skolfiaskot. Låt Pasi Sahlberg, Finlands ledande skolnestor, leda kommissionen.
Björklund och hans meningsmotståndare får snällt sätta sig i skolbänken och lyssna.”
Ja, kanske är det dags för politikerna att lyssna nu.
Och lyssna noga.
Källa: http://lrbloggar.se/zoran/2013/04/14/dags-for-politikerna-att-lyssna-nu/?cmpe=facebook_dags-for-politikerna-att-lyssna-nu
Ja det kanske är dags att vi börjar kopiera det finska skolsystemet och lägger ner våra egna system som har visat att vi försämrar elevernas resultat snarare än höjer dem.
I ledaren ”Sätt Björklund i skolbänken” skriver Anna Dahlberg bland annat utifrån Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet: Svensk skola i fritt fall” (Leopard förlag):
”Fram till 1990 gick den svenska och finska skolan hand i hand. Skolresultaten var goda och likvärdigheten i skolan var hög. Efter det har Sverige och Finland gjort helt olika vägval.
Finland fortsatte som tidigare, eller som finländare tydligen brukar säga när de möter sina svenska kollegor: ‘Vi kopierade allt som hände i svensk skola, men slutade med det 1990′.
Sverige däremot inledde ett skolexperiment med dramatiska och ideologiskt motiverade reformer. Skolan kommunaliserades. Timplaner, behörighetskrav och andra regelverk skrotades till förmån för målstyrning. Ovanpå det kom friskolereformen 1992 som skapade världens mest marknadsanpassade skolsystem.”
Dahlberg påpekar att i inget annat västland sjunker kunskaperna i matematik och läsning lika snabbt som i Sverige. Hon konstaterar att den svenska skolan inte längre utjämnar inte livschanser, ”utan cementerar dem.”
Samtidigt tävlar nu de politiska partierna om att profilera sig i skolfrågan. Men utan att vilja lyfta blicken.
”Jan Björklund (FP) lanserar den ena reformen efter den andra, men blundar helst för problem som är kopplade till friskolereformen. Socialdemokraterna å andra sidan bråkar gärna om läxhjälpen, men vägrar ifrågasätta den egna kommunaliseringen.”
Dahlberg talar om politisk prestige och understryker att det som sticker ut mest ur ett internationellt perspektiv – lärarkrisen och revolutionen av skolsystemet – är det som diskuteras minst av våra politiker. Hon avslutar:
”Vi har inte råd med dagens politiska låsningar. Det är dags att tillsätta en skolkommission bestående av svenska och internationella experter med uppgift att nagelfara det svenska skolfiaskot. Låt Pasi Sahlberg, Finlands ledande skolnestor, leda kommissionen.
Björklund och hans meningsmotståndare får snällt sätta sig i skolbänken och lyssna.”
Ja, kanske är det dags för politikerna att lyssna nu.
Och lyssna noga.
Källa: http://lrbloggar.se/zoran/2013/04/14/dags-for-politikerna-att-lyssna-nu/?cmpe=facebook_dags-for-politikerna-att-lyssna-nu
Ja det kanske är dags att vi börjar kopiera det finska skolsystemet och lägger ner våra egna system som har visat att vi försämrar elevernas resultat snarare än höjer dem.
Naniwa går med i The Alliance..
The Alliance är NaNiwas nya lag som styrs av samma personer som styr laget EG.
Än så länge är det bara Naniwa i laget som spelar SC2 och det kanske passar honom.
Det ska bli spännande att följa NaNiwa under en ny flagg och jag hoppas för hans del att han levererar. Första turneringen är DH Open i Stockholm.
Naniwa joins The Alliance
Källa: http://www.rakaka.se/?newsID=21045
Än så länge är det bara Naniwa i laget som spelar SC2 och det kanske passar honom.
Det ska bli spännande att följa NaNiwa under en ny flagg och jag hoppas för hans del att han levererar. Första turneringen är DH Open i Stockholm.
Naniwa joins The Alliance
Källa: http://www.rakaka.se/?newsID=21045
WCS points system StarCraft2 HOTS
Här kommer en länk som beskriver det nya poängsystemet i WCS tre regioner, Korea, Europa och Nordamerika.
wcs points system
Källa:http: //gosugamers.net/starcraft2/news/23696-wcs-points-system-explained-additional-detailed-revealed
wcs points system
Källa:http: //gosugamers.net/starcraft2/news/23696-wcs-points-system-explained-additional-detailed-revealed
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
