onsdag 30 maj 2012

Jona bok på vers

                                                   JONA BOK

                                                   Jona ville inte på Gud höra
                                                   och hans uppdrag utföra
                                                   Försökte fly över hav
                                                   fick i fiskens buk sin grav
                                                   Gud över honom höll sin hand
                                                   och Jona återsåg sitt hemland

                                                   På nytt Guds kallelse får
                                                   och denna gång han går
                                                   Framför till Nineve bud
                                                   från skapelsens ende Gud
                                                   Undret i staden händer
                                                   folket till Gud sig vänder

                                                   Att Gud folket från dom vill skona
                                                   är svårt att fatta och förstå för Jona
                                                   vill att Gud hans synpunkter hör
                                                   och Nineves folk helt förgör

                                                     Kallelse

                                                     Kan ej längre
                                                     Nineve skona
                                                     var Herrens ord
                                                     som kom till Jona

                                                     Ondskan den är stor
                                                     som i staden bor

                                                     Jag vill dig
                                                     med budskap sända
                                                     så folket
                                                     kan sig omvända

                                                     Jona ville
                                                     ej höra Guds ord
                                                     gick istället
                                                     på ett skepp ombord

                                                     Gud sände
                                                     då en vind enorm
                                                     det blev
                                                     på havet full storm

                                                     I båtens skråv
                                                     låg Jona och sov
                                                     kaptenen kom
                                                     till honom ner
                                                     "märker du inte
                                                     vad som sker"

                                                     Ropa så att din Gud
                                                     på oss tänker,
                                                     kanske han då
                                                     oss räddning skänker

                                                     Någon sa "vi kastar lott
                                                     så vi ser
                                                     vem som är skyldig
                                                     till det som sker"

                                                     Lotten föll då
                                                     på profeten Jona
                                                    "kasta mig i sjön
                                                    så ska Gud er skona"

                                                    De lyssnade då
                                                    på hans ord
                                                    kastade honom
                                                    överbord
                                                    (Jona 1)


                                                     Räddningen

                                                     I en fisk, väldigt stor
                                                     Jona i tre dygn bor

                                                     Han ropade då i sin nöd
                                                     "låt inte detta bli min död
                                                     jag har fördrivits av dig
                                                     ge livet åter till mig"

                                                     Fisken förde Jona till land
                                                     spottade upp honom på strand
                                                    (Jona 2)


                                                   Omvändelsen

                                                   På nytt Jona Guds befallning får
                                                   denna gång han till Nineve går

                                                   Folket får där hans budskap höra
                                                   att Gud tänker staden förgöra

                                                   Budskapet dem på djupet berör
                                                   och bot och bättring de alla gör

                                                  Gud ser då det som med folket sker
                                                  sin räddning och förlåtelse ger
                                                  (Jona 3)


                                                  Sanningar

                                                  Det som i kapitlet sker,
                                                  är att Gud sin nåd ger

                                                  Här visas också något,
                                                  som såväl då som nu är sant
                                                  Gud är barmhärtigare
                                                  än en väckelsepredikant

                                                  Det blir också för oss bekant
                                                  att Jona var stor kverulant

                                                  Trots alla brister
                                                  vi hos Jona ser
                                                  Gud ändå honom
                                                  stora uppdrag ger

                                                  Därför kan Gud
                                                  dig och mig använda,
                                                  oss till många
                                                  behövande sända
                                                  (Jona 4)



Av Bengt 
bibelblogg.se

tisdag 29 maj 2012

Jesus- sann Gud och sann människa del 4.

11. Jesus tilltalas som Gud

  • Joh 20:28: ”Thomas svarade honom: ’Min Herre och min Gud’!”
I detta Bibelord ser vi att Thomas nu hade förstått vem Jesus verkligen var. Eftersom ett av judarnas viktigaste bud är ”Hör o Israel, din Gud är en” och ”Du skall inga andra gudar ha vid sidan av mig” så är det helt klart att Thomas här inte började dyrka någon annan gud än Bibelns Gud. Det som hade gått upp för Thomas var att Jesus är Bibelns Gud i mänsklig gestalt. Gud stod mitt framför honom!
Som vi såg tidigare hade även Petrus fått nåden att förstå vem Jesus verkligen var, Messias, Gud i mänsklig gestalt.
  • Matt 16:16: ”Simon Petrus svarade [Jesus]: ’Du är Messias, den levande Gudens Son.’

12. Jesus är Skaparen

Vi skall se nu att Jesus fanns och var ett med Gud före universum hade blivit till. Allt är skapat genom honom. Vi skall läsa om detta i Kolosserbrevet.
  • Kol 1:15-16: "Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom."
Detta bekräftas av vad som står i inledningen till Johannesevangeliet.
  • Joh 1:1-3: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till.”
Vi ser i Jesajas bok i GT att Herren ensam är Skaparen. Detta visar oss att Jesus och Herren i GT är samma person.
  • Jes 44:24: ”Så säger HERREN, din återlösare, han som format dig alltifrån moderlivet: Jag, HERREN, är den som har gjort allt, den som ensam har spänt ut himlen och brett ut jorden. Vem var med mig?”

13. Ingen annan än Gud skall äras

Gud har sagt att han inte ger sin ära åt någon annan och Guds Ord står alltid fast.
  • Jes 42:8: ”Jag är HERREN, det är mitt namn. Jag ger inte min ära åt någon annan eller mitt lov åt avgudabilder.”

  • Jes 48:11: ”… Jag ger inte min ära åt någon annan.”
Om vi då läser nedanstående Bibelord kan vi bara tolka det som om att Jesus och Fadern är ett, och att detta betyder att Jesus är Gud i mänsklig gestalt.
  • Joh 5:23: ”för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.”

14. Det var Gamla testamentets Gud som lät sig korsfästas

Jag har tidigare i denna text nämnt en intressant text ifrån profeten Sakarjas bok som visar att Gamla testamentets Gud, genom Sakarja, förutsade att han själv skulle bli korsfäst. Vi skall läsa två texter från Sakarja som visar på detta faktum. Av dessa texter förstår vi att det var Gamla testamentets Gud, (Herren, Sebaot, JHWH), som kom till vår jord som Jesus (alltså Gud i mänsklig gestalt), att han blev förrådd av Judas, utlämnad till onda människor och genomborrad på korset. Vi ser även att judarna framöver kommer att förstå vem Jesus är, och att de kommer känna stor förkrosselse över vad de gjorde med sin Gud då han besökte dem!
  • Sak 12:9-11: "På den dagen skall jag bestämma mig för att utrota alla hednafolk som kommer mot Jerusalem. Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till MIG som de har genomborrat. De skall sörja honom så som man sörjer ende sonen, och de skall gråta bittert över honom, så som man gråter över sin förstfödde. På den dagen skall sorgen bli stor i Jerusalem, som sorgen vid Hadadrimmon i Megiddopasset..."

  • Sak 11:10-13: "Så tog jag min stav Nåd och bröt sönder den för att upplösa det förbund som jag hade slutit med alla folk. Så upplöstes det på den dagen, och de olyckliga fåren som gav akt på mig förstod att detta var HERRENS ord. Och jag sade till dem: 'Om ni finner för gott, så ge mig min lön. Men om inte, så låt det vara.' Då vägde de upp min lön, trettio siklar silver. Och HERREN sade till mig: 'Kasta det åt krukmakaren!' - det härliga pris som de ansåg MIG vara värd. Och jag tog de trettio silversiklarna och kastade dem i HERRENS hus åt krukmakaren."
Gud sa i ovanstående text, att människorna ansåg honom vara värd 30 siklar silver, och Gud sa troligen "det härliga pris" lite ironiskt, eftersom 30 siklar silver var priset för en slav, enligt 2 Mos 21:32. Vi skall läsa lite i Matteusevangeliet. Där ser vi att Judas fick just trettio silvermynt (siklar) för att han förrådde Jesus, och att han sedan kastade dessa pengar i templet, åt krukmakaren, när han ångrade sig, precis så som Sakarja förutsade. Av detta förstår vi att texten i Sakarjas bok handlar om samma förrådda person, nämligen Jesus, Herren, Gamla testamentets Gud!
  • Matt 26:15: " 'Vad vill ni ge mig om jag utlämnar honom [Jesus] åt er?' Då vägde de upp trettio silvermynt åt honom."

  • Matt 27:3-8: "Men då Judas, som hade förrått Jesus, såg att Jesus var dömd, ångrade han sig och lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste och sade: 'Jag har syndat och förrått oskyldigt blod.' De svarade: 'Vad rör det oss? Du vill se det så.' Då kastade han silvermynten i templet och gav sig av. Sedan gick han och hängde sig. Översteprästerna tog mynten och sade: 'Det är inte tillåtet att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspengar.' Och de beslöt att för dessa pengar köpa Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar."
bibelfokus.se

Efesierbrevet på vers


                                              EFESIERBREVET    
                                            Paulus i Rom skrev
                                            detta fångenskapsbrev
                                            en rundskrivelse det var
                                            som i Efesos blev kvar.

                                            Församlingen Guds hus
                                            uppfylld av Kristi ljus
                                            kyrkan är Kristi kropp
                                            har i honom sitt hopp

                                            Undervisar om Andens frukt
                                            varnar för strid och otukt
                                            ger församlingen detta bud
                                            ta på hela Guds vapenskrud




                                            Inledning
                                            Om nåd och frid från Gud
                                            ger Paulus inledande hälsning
                                            lovprisar Gud Fader
                                            som genom Kristus berett frälsning
                                    
                                            Han tackar Gud för alla,
                                            i Efesos, på Kristus troende
                                            visar vad de behöver
                                            att de av hans kraft  är beroende              
                                            (Ef. 1)


                                            Nåd
 
              
                                           Inte genom våra egna
                                           förtjänster eller dåd
                                           utan Gud har oss, genom
                                           Kristus, gett frälsning av nåd

                                           Judar och hedningar har till
                                           Guds frälsningsnåd samma rätt
                                           I Kristus förenade i gemenskap
                                           på alla sätt
                                           en enda kropp
                                           med samma hopp
                                           (Ef.2) 

 
                                           Guds Plan
                                           Guds plan är genom Kristus
                                           förena oss till en kropp
                                           delaktiga av samma löfte,
                                           rikedom och hopp

                                           Om att tron på Kristus i kärlek
                                           i hjärtan ska bo,
                                           Paulus ber
                                           när de lärt känna kärlekens
                                           bredd, längd, höjd och  dess djup
                                           detta sker
                                           (Ef.3)


                                            Enhet

                                           I förmaning om enhet, ödmjukhet
                                           och kärlek uttrycker Paulus hopp
                                           att församlingens medlemmar
                                           med sina gåvor ska bygga upp Kristi kropp

                                           Lägg av den gamla människan, klä Er
                                           i den nya, det är Ert kall
                                           Var goda och förlåt varandra,
                                           ha medkänsla, med Kristus som Er mall
                                           (Ef.4)

                                        
                                          Förmaningar

                                          Ha Gud och hans son Jesus kristus
                                          som föredöme, han som blev vår offergåva
                                          Tala inte tanklöst och lättsinnigt,
                                          det är Gud som ni ska tacka och lova

                                          Lev i ljus, ni ljusets barn,
                                          som levde i mörker en gång
                                          Tala till varandra med psalmer,
                                          hymner och andlig sång
                 
                                          Underordna Er varandra
                                          ni män älska era hustrur
                                          så lever Ni rätt
                                          Kristus gav sitt liv för kyrkan
                                          mannen ska älska hustrun
                                          på samma sätt
                                          (Ef.5)


                                           Avslutande förmaningar

                                           Ni barn ska era föräldrar lyda
                                           det kommer mycket för er betyda
                                           Ni fäder måste detta få veta
                                           att Ni inte ska era barn reta
                                           Ni slavar ska med respekt
                                           villigt och glatt betjäna
                                           Ni Herrar, möt utan hårda ord
                                           de som Er tjäna

                                           Ta Guds hela rustning på
                                           så Ni mot ondskan kan stå
                                           Sanningens bälte, villighetens skor
                                           på Er ta
                                           Trons sköld och Andens svärd ska Ni alltid med Er ha

                                           Ni ska ständigt be och åkalla
                                           alla de heliga i Guds hand anbefalla
                                           be för mig som är ordens sändebud
                                           att jag får de rätta orden från Gud
                                           (Ef.6)  



Av Bengt
bibelblogg.se

måndag 28 maj 2012

Jesus - sann Gud och sann människa del 3.

7. Jesus förlåter synd och frälser liksom Fadern

Jesus har makt att förlåta synder och frälsa vilket visar på att Jesus är Gud. I Matt 1:21 kan vi läsa om varför Josef skulle ge namnet Jesus till den son Maria skulle föda.
  • Matt 1:21: ” Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder.”
Jesus hade makt att förlåta synder, vilket han också gjorde. Vi ser det t.ex. i berättelsen om den lame mannen.
  • Mark 2:5: ”Jesus såg deras tro och sade till den lame: ’Mitt barn, dina synder är förlåtna.’ ”

  • Mark 2:10: ”Men det skall ni veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder.”
Namnet Jesus hör alltså ihop med att han har makt att förlåta synd och frälsa sitt folk från deras synder. Vem kan förlåta och frälsa från synd? Det kan endast Gud göra.
  • Jes 43:25: ”Det är jag, jag som för min egen skull stryker ut dina överträdelser, dina synder kommer jag inte mer ihåg.”

  • Hos 13:4 Jag är HERREN, din Gud, alltsedan du var i Egyptens land. Du skall inte veta av någon annan Gud än mig, och ingen annan frälsare finns än jag.
Om ingen annan än HERREN Gud är den som kan förlåta synder och frälsa, och Jesus också gör detta, vad säger då ren logik? Att Jesus ÄR HERREN Gud, uppenbarad i mänsklig gestalt! De skriftlärda judarna visste mycket väl att endast Gud kunde förlåta synder, men de förstod inte vem Jesus var. De begrep inte att deras Gud besökte dem!
  • Mark 2:6-7: ”Nu satt där några skriftlärda, och de tänkte i sina hjärtan: ’Varför talar han på det sättet? Han hädar! Vem kan förlåta synder? Det kan ingen utom Gud.’ "
Beroende på att Jesus är Gud kommen i mänsklig gestalt, kunde Petrus utropa följande om Jesus inför stora rådet:
  • Apg 4:11-12: ”Jesus är stenen som ni byggnadsarbetare kastade bort, men som blev en hörnsten. Hos ingen annan finns frälsningen.”
Fadern och Jesus är ett, de är av samma väsen, därför gör de samma saker, de har samma makt.
  • Joh 5:19: ”Ty vad Fadern gör, det gör Sonen.”

  • Joh 5:21: ”Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger Sonen liv åt vilka han vill.”

  • Joh 10:37-38: ”Om jag inte gör min Faders gärningar, så tro mig inte. Men om jag gör dem, så tro på gärningarna, om ni inte kan tro på mig. Då skall ni inse och förstå att Fadern är i mig och jag i Fadern."

8. Jesus ger evigt liv liksom Fadern

Endast Gud har makt och förmåga att bevara en människa och att ge en henne evigt liv. Jesus har denna makt och förmåga som vi skall se.
  • Joh 10:27-28: ”Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå förlorade, och ingen skall rycka dem ur min hand. Vad min Fader har gett mig är större än allt, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand. Jag och Fadern är ett.”

9. Jesus är Kristus/Messias och Guds Son

Jesus ÄR Kristus, han har inte enbart iklätt sig något slags ”kristus-ämbete”. Han är inte endast en budbärare från Gud. Därmed kan ingen annan bli Kristus. Jesus förblir Kristus för all tid.
  • 1 Joh 4:2: ”Så känner ni igen Guds Ande: varje ande, som bekänner att Jesus är Kristus, som kommit i köttet, han är från Gud”
”Kristus” är grekiskans ord för hebreiskans ”Messias”, vilket betyder ”den som är smord”. Detta skulle även kunna uttolkas som ”Guds Son”. Petrus gör den kopplingen när Jesus frågar vem han är, och Jesus godkänner också den insikten.
  • Matt 16:16-17: ”Simon Petrus svarade: ’Du är Messias, den levande Gudens Son.’ Jesus sade till honom: ’Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen.’ ”
Jesus erkänner i följande text vem han är när översteprästen gör denna koppling mellan Jesus, Messias och Guds Son:
  • Matt 26: 63-64: ”Då sade översteprästen till honom: ’Jag besvär dig vid den levande Guden, att du säger oss om du är Messias, Guds Son.’ Jesus sade till honom: ’Du själv sade det.’ ”
I följande Bibelord ser vi att Gud talar om sin Son och kallar honom Gud.
  • Hebr 1:8-9 (härstammar från Ps 45:7-8): "Men om Sonen säger han: Gud, din tron står i evigheters evighet, och rättens spira är ditt rikes spira. Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet. Därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder."
Så vi ser i dessa olika Bibelord en kedja: Jesus är Kristus/Messias, som är Guds Son, som är Gud själv. När Gud kliver ner till jorden i en mänsklig kropp så får han namnet Jesus, han kallas för Guds Son, och han är Messias, den som är smord. Han är smord till att vara Kung, överstepräst och profet bland sitt folk. Observera att Jesus kallas Guds son eftersom Gud kom över en jordisk kvinna och lät henne föda fram Jesus.
  • Luk 1:35: ”Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son.”


10. Orsaken till att Jesus dödades

Att Jesus blev dödad av judarna är ett bevis på hans anspråk. Det var ju för att han utgav sig för att vara Gud som han blev dödad, och det var orsaken till att judarna flera gånger ville stena honom på stubben. Och Jesus avvisade aldrig deras anklagelse. Hade han "bara" varit ett ”sändebud” hade aldrig reaktionen varit den samma.
  • Joh 10:33: ”Judarna svarade: ’Det är inte för någon god gärning vi vill stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.’ "
Detta är den förblindelse som drabbat alla som inte underordnar sig Guds Ord och Sanningen. Man ser inte vem det var som hade klivit ner till jorden. Man kan inte godta att Gud uppenbarar sig som människa. Att Gud kom som människa är nog den största ”hemligheten” i hela Bibeln, och den syns bara för dem som vill tro det! Men detta kommer att bli tydligt för alla människor den dag Jesus kommer tillbaka, för då kommer han i sin fulla härlighet.
  • Fil 2:9-11: ”Därför har också Gud upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän skall böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herren.”

  • Matt 16:27: ”Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar”



Lukasevangeliet på vers kapitel 24

                                      Kvinnorna och Petrus vid graven

                                      I gryningen dagen efter sabbaten till graven  går
                                      där förundrade inför bortrullad sten och tom grav står
                                      i graven finner de ej hans kropp
                                      de förvirrade där står utan hopp

                                      vad ska vi tro de uppskakade tänker
                                      då de ser två män med kläder som blänker
                                      Kvinnorna förskräckta sina blickar sänker
                                      männen dem tilltalar och glädjebud skänker

                                      Varför söker ni en levande bland döda, han uppstått har
                                      kom ihåg vad han sa er när ni kvar i Galileen var
                                      att han måste överlämnas i syndiga människors händer
                                      han sa också, på tredje dagen sorgen i glädje sig vänder
        
                                      Kvinnorna vänder tillbaka, berättar vad som skett
                                      vad de upplevt och vad de med sina ögon har sett
                                      Maria från Magdala, Johanna och Maria Jakobs mor
                                      var de kvinnor som delade upplevelse omtumlande, stor

                                      Apostlarna trodde allt detta struntprat var
                                      att kvinnorna drömt och fabulerat har
                                      men Petrus springer genast till graven bort
                                      framme han bara tittar in där helt kort

                                      Linnebindlarna han ser
                                      tankfull över allt som sker
                                      han därifrån åter vänder
                                      vad är det som kring oss händer
                                      (Luk. 24)
                                                                                

                                       Emmausvandrarna
                                       I en livskris tung och svår
                                       de sakta på vägen går
                                       i bagaget har
                                       fler frågor än svar
                                      
                                       En man i fatt dem når
                                       av honom fråga får
                                       Vad är det som ni här på vägen talar om med varandra
                                       Vi hör att du i Jerusalem ej har umgåtts med andra
                                       annars hade du om det hört
                                       som så många där har upprört

                                       Jesus från Nasaret en märklig profet var
                                       som med mäktiga gärningar förundrat har
                                       men överstepräster, ledare från vårt högsta råd
                                       överlämnat honom till dom och död ond och bråd

                                       Nu har det omtumlande skett
                                       några kvinnor hans grav tom sett
                                       änglar som mötte dem där
                                       sa att han uppstånden är
        
                                       Då säger mannen som vid deras sida går
                                       ni är tröga, har ej tro så att ni förstår
                                       Profeterna har ju sagt; Messias kommer att lida få
                                       innan han in i sin eviga härlighet kommer att gå
                  
                                       De sedan undervisning från Mose och profeter får
                                       om det som i skriften om Messias och hans gärning står
                                       När de framme i Emmaus är
                                       de säger bliv nu vår gäst här

                                       När de sedan till bords går
                                       de av honom brödet får
                                       då öppnas deras ögon så de ser
                                       att det är Jesus som dem brödet ger
                                       Då han ur deras åsyn försvinner
                                       innan de ens något säga hinner

                                       Hur kunde detta med oss ske
                                       att vi ej kunde honom se
                                       när han vid vår sida på vägen gick
                                       och vi del av hans undervisning fick

                                       De skyndar nu att till Jerusalem gå
                                       för att lärjungarna med budskapet nå
                                       får själva besked om att han ej i graven är kvar
                                       för Simon Petrus nyss sett den uppståndne har
                                       De berättar då, vad som med dem på vägen skett
                                       att de där med Jesus gått, honom hört och sett
                                       (Luk.24)


                                   Den uppståndne visar sig
                                   Medan de ännu i samtal är
                                   finns han plötsligt  mitt ibland dem där
                                   hälsar dem frid över er
                                   förskräckta de honom ser

                                   Varför tvivlar ni och för rädsla efter ger
                                   det är jag, känn på mig, jag er ber
                                   de fylls av glädje, men har svårt att tro ändå
                                   har ni något att äta han frågar dem då

                                   När de ser hur han äter av fisken som han får
                                   förstår de att det är han som där uppstånden står
                                   Jag talade med er om att detta skulle ske
                                   men ni kunde inte detta förstå eller se

                                   Nu ska ni alla mina vittnen vara
                                   för människor berätta och förklara           
                                   här i Jerusalem ska ni vara kvar
                                   tills ni fått det som Fadern er lovat har
                                   Ni ska från höjden få kraft
                                   den samma som jag har haft
                                   (Luk. 24)

                                   Himmelsfärden
                                   Sedan han och lärjungarna  bort mot Betania går
                                   han händerna lyfter och de hans välsignelse får
                                   Medan han välsignar, han dem lämnar, till himlen far
                                   de uppfyllda av glädje till Jerusalem sig tar
                                   där de i templet ständigt är
                                   prisar Gud som nåd dem beskär
                                   (Luk. 24)


Av Bengt 
bibelblogg.se