JONA BOK
Jona ville inte på Gud höra
och hans uppdrag utföra
Försökte fly över hav
fick i fiskens buk sin grav
Gud över honom höll sin hand
och Jona återsåg sitt hemland
På nytt Guds kallelse får
och denna gång han går
Framför till Nineve bud
från skapelsens ende Gud
Undret i staden händer
folket till Gud sig vänder
Att Gud folket från dom vill skona
är svårt att fatta och förstå för Jona
vill att Gud hans synpunkter hör
och Nineves folk helt förgör
Kallelse
Kan ej längre
Nineve skona
var Herrens ord
som kom till Jona
Ondskan den är stor
som i staden bor
Jag vill dig
med budskap sända
så folket
kan sig omvända
Jona ville
ej höra Guds ord
gick istället
på ett skepp ombord
Gud sände
då en vind enorm
det blev
på havet full storm
I båtens skråv
låg Jona och sov
kaptenen kom
till honom ner
"märker du inte
vad som sker"
Ropa så att din Gud
på oss tänker,
kanske han då
oss räddning skänker
Någon sa "vi kastar lott
så vi ser
vem som är skyldig
till det som sker"
Lotten föll då
på profeten Jona
"kasta mig i sjön
så ska Gud er skona"
De lyssnade då
på hans ord
kastade honom
överbord
(Jona 1)
Räddningen
I en fisk, väldigt stor
Jona i tre dygn bor
Han ropade då i sin nöd
"låt inte detta bli min död
jag har fördrivits av dig
ge livet åter till mig"
Fisken förde Jona till land
spottade upp honom på strand
(Jona 2)
Omvändelsen
På nytt Jona Guds befallning får
denna gång han till Nineve går
Folket får där hans budskap höra
att Gud tänker staden förgöra
Budskapet dem på djupet berör
och bot och bättring de alla gör
Gud ser då det som med folket sker
sin räddning och förlåtelse ger
(Jona 3)
Sanningar
Det som i kapitlet sker,
är att Gud sin nåd ger
Här visas också något,
som såväl då som nu är sant
Gud är barmhärtigare
än en väckelsepredikant
Det blir också för oss bekant
att Jona var stor kverulant
Trots alla brister
vi hos Jona ser
Gud ändå honom
stora uppdrag ger
Därför kan Gud
dig och mig använda,
oss till många
behövande sända
(Jona 4)
Av Bengt
bibelblogg.se
onsdag 30 maj 2012
tisdag 29 maj 2012
Jesus- sann Gud och sann människa del 4.
11. Jesus tilltalas som Gud
- Joh 20:28: ”Thomas svarade honom: ’Min Herre och min Gud’!”
Som vi såg tidigare hade även Petrus fått nåden att förstå vem Jesus verkligen var, Messias, Gud i mänsklig gestalt.
12. Jesus är Skaparen
Vi skall se nu att Jesus fanns och var ett med Gud före universum hade blivit till. Allt är skapat genom honom. Vi skall läsa om detta i Kolosserbrevet.- Kol 1:15-16: "Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom."
- Joh 1:1-3: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till.”
- Jes 44:24: ”Så säger HERREN, din återlösare, han som format dig alltifrån moderlivet: Jag, HERREN, är den som har gjort allt, den som ensam har spänt ut himlen och brett ut jorden. Vem var med mig?”
13. Ingen annan än Gud skall äras
Gud har sagt att han inte ger sin ära åt någon annan och Guds Ord står alltid fast.- Jes 42:8: ”Jag är HERREN, det är mitt namn. Jag ger inte min ära åt någon annan eller mitt lov åt avgudabilder.”
- Jes 48:11: ”… Jag ger inte min ära åt någon annan.”
- Joh 5:23: ”för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.”
14. Det var Gamla testamentets Gud som lät sig korsfästas
Jag har tidigare i denna text nämnt en intressant text ifrån profeten Sakarjas bok som visar att Gamla testamentets Gud, genom Sakarja, förutsade att han själv skulle bli korsfäst. Vi skall läsa två texter från Sakarja som visar på detta faktum. Av dessa texter förstår vi att det var Gamla testamentets Gud, (Herren, Sebaot, JHWH), som kom till vår jord som Jesus (alltså Gud i mänsklig gestalt), att han blev förrådd av Judas, utlämnad till onda människor och genomborrad på korset. Vi ser även att judarna framöver kommer att förstå vem Jesus är, och att de kommer känna stor förkrosselse över vad de gjorde med sin Gud då han besökte dem!- Sak 12:9-11: "På den dagen skall jag bestämma mig för att
utrota alla hednafolk som kommer mot Jerusalem. Men över Davids hus och
över Jerusalems invånare skall jag utgjuta nådens och bönens Ande, så
att de ser upp till MIG som de har genomborrat. De skall sörja honom så som man sörjer ende sonen, och de skall gråta bittert över honom, så som man gråter över sin förstfödde. På den dagen skall sorgen bli stor i Jerusalem, som sorgen vid Hadadrimmon i Megiddopasset..."
- Sak 11:10-13: "Så tog jag min stav Nåd och bröt sönder den för att upplösa det förbund som jag hade slutit med alla folk. Så upplöstes det på den dagen, och de olyckliga fåren som gav akt på mig förstod att detta var HERRENS ord. Och jag sade till dem: 'Om ni finner för gott, så ge mig min lön. Men om inte, så låt det vara.' Då vägde de upp min lön, trettio siklar silver. Och HERREN sade till mig: 'Kasta det åt krukmakaren!' - det härliga pris som de ansåg MIG vara värd. Och jag tog de trettio silversiklarna och kastade dem i HERRENS hus åt krukmakaren."
- Matt 26:15: " 'Vad vill ni ge mig om jag utlämnar honom [Jesus] åt er?' Då vägde de upp trettio silvermynt åt honom."
- Matt 27:3-8: "Men då Judas, som hade förrått Jesus, såg att Jesus var dömd, ångrade han sig och lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste och sade: 'Jag har syndat och förrått oskyldigt blod.' De svarade: 'Vad rör det oss? Du vill se det så.' Då kastade han silvermynten i templet och gav sig av. Sedan gick han och hängde sig. Översteprästerna tog mynten och sade: 'Det är inte tillåtet att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspengar.' Och de beslöt att för dessa pengar köpa Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar."
Efesierbrevet på vers
EFESIERBREVET
Paulus i Rom skrev
detta fångenskapsbrev
en rundskrivelse det var
som i Efesos blev kvar.
Församlingen Guds hus
uppfylld av Kristi ljus
kyrkan är Kristi kropp
har i honom sitt hopp
Undervisar om Andens frukt
varnar för strid och otukt
ger församlingen detta bud
ta på hela Guds vapenskrud
Inledning
Om nåd och frid från Gud
ger Paulus inledande hälsning
lovprisar Gud Fader
som genom Kristus berett frälsning
Han tackar Gud för alla,
i Efesos, på Kristus troende
visar vad de behöver
att de av hans kraft är beroende
(Ef. 1)
Nåd
Inte genom våra egna
förtjänster eller dåd
utan Gud har oss, genom
Kristus, gett frälsning av nåd
Judar och hedningar har till
Guds frälsningsnåd samma rätt
I Kristus förenade i gemenskap
på alla sätt
en enda kropp
med samma hopp
(Ef.2)
Guds Plan
Guds plan är genom Kristus
förena oss till en kropp
delaktiga av samma löfte,
rikedom och hopp
Om att tron på Kristus i kärlek
i hjärtan ska bo,
Paulus ber
när de lärt känna kärlekens
bredd, längd, höjd och dess djup
detta sker
(Ef.3)
Enhet
I förmaning om enhet, ödmjukhet
och kärlek uttrycker Paulus hopp
att församlingens medlemmar
med sina gåvor ska bygga upp Kristi kropp
Lägg av den gamla människan, klä Er
i den nya, det är Ert kall
Var goda och förlåt varandra,
ha medkänsla, med Kristus som Er mall
(Ef.4)
Förmaningar
Ha Gud och hans son Jesus kristus
som föredöme, han som blev vår offergåva
Tala inte tanklöst och lättsinnigt,
det är Gud som ni ska tacka och lova
Lev i ljus, ni ljusets barn,
som levde i mörker en gång
Tala till varandra med psalmer,
hymner och andlig sång
Underordna Er varandra
ni män älska era hustrur
så lever Ni rätt
Kristus gav sitt liv för kyrkan
mannen ska älska hustrun
på samma sätt
(Ef.5)
Avslutande förmaningar
Ni barn ska era föräldrar lyda
det kommer mycket för er betyda
Ni fäder måste detta få veta
att Ni inte ska era barn reta
Ni slavar ska med respekt
villigt och glatt betjäna
Ni Herrar, möt utan hårda ord
de som Er tjäna
Ta Guds hela rustning på
så Ni mot ondskan kan stå
Sanningens bälte, villighetens skor
på Er ta
Trons sköld och Andens svärd ska Ni alltid med Er ha
Ni ska ständigt be och åkalla
alla de heliga i Guds hand anbefalla
be för mig som är ordens sändebud
att jag får de rätta orden från Gud
(Ef.6)
Av Bengt
bibelblogg.se
måndag 28 maj 2012
Jesus - sann Gud och sann människa del 3.
7. Jesus förlåter synd och frälser liksom Fadern
Jesus har makt att förlåta synder och frälsa vilket visar på att Jesus är Gud. I Matt 1:21 kan vi läsa om varför Josef skulle ge namnet Jesus till den son Maria skulle föda.- Matt 1:21: ” Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder.”
- Mark 2:5: ”Jesus såg deras tro och sade till den lame: ’Mitt barn, dina synder är förlåtna.’ ”
- Mark 2:10: ”Men det skall ni veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder.”
- Jes 43:25: ”Det är jag, jag som för min egen skull stryker ut dina överträdelser, dina synder kommer jag inte mer ihåg.”
- Hos 13:4 Jag är HERREN, din Gud, alltsedan du var i Egyptens land. Du skall inte veta av någon annan Gud än mig, och ingen annan frälsare finns än jag.
- Mark 2:6-7: ”Nu satt där några skriftlärda, och de tänkte i sina hjärtan: ’Varför talar han på det sättet? Han hädar! Vem kan förlåta synder? Det kan ingen utom Gud.’ "
- Apg 4:11-12: ”Jesus är stenen som ni byggnadsarbetare kastade bort, men som blev en hörnsten. Hos ingen annan finns frälsningen.”
- Joh 5:19: ”Ty vad Fadern gör, det gör Sonen.”
- Joh 5:21: ”Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger Sonen liv åt vilka han vill.”
- Joh 10:37-38: ”Om jag inte gör min Faders gärningar, så tro mig inte. Men om jag gör dem, så tro på gärningarna, om ni inte kan tro på mig. Då skall ni inse och förstå att Fadern är i mig och jag i Fadern."
8. Jesus ger evigt liv liksom Fadern
Endast Gud har makt och förmåga att bevara en människa och att ge en henne evigt liv. Jesus har denna makt och förmåga som vi skall se.- Joh 10:27-28: ”Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå förlorade, och ingen skall rycka dem ur min hand. Vad min Fader har gett mig är större än allt, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand. Jag och Fadern är ett.”
9. Jesus är Kristus/Messias och Guds Son
Jesus ÄR Kristus, han har inte enbart iklätt sig något slags ”kristus-ämbete”. Han är inte endast en budbärare från Gud. Därmed kan ingen annan bli Kristus. Jesus förblir Kristus för all tid.- 1 Joh 4:2: ”Så känner ni igen Guds Ande: varje ande, som bekänner att Jesus är Kristus, som kommit i köttet, han är från Gud”
- Matt 16:16-17: ”Simon Petrus svarade: ’Du är Messias, den levande Gudens Son.’ Jesus sade till honom: ’Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen.’ ”
- Matt 26: 63-64: ”Då sade översteprästen till honom: ’Jag besvär dig vid den levande Guden, att du säger oss om du är Messias, Guds Son.’ Jesus sade till honom: ’Du själv sade det.’ ”
- Hebr 1:8-9 (härstammar från Ps 45:7-8): "Men om Sonen säger han: Gud, din tron står i evigheters evighet, och rättens spira är ditt rikes spira. Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet. Därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder."
- Luk 1:35: ”Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son.”
10. Orsaken till att Jesus dödades
Att Jesus blev dödad av judarna är ett bevis på hans anspråk. Det var ju för att han utgav sig för att vara Gud som han blev dödad, och det var orsaken till att judarna flera gånger ville stena honom på stubben. Och Jesus avvisade aldrig deras anklagelse. Hade han "bara" varit ett ”sändebud” hade aldrig reaktionen varit den samma.- Joh 10:33: ”Judarna svarade: ’Det är inte för någon god gärning vi vill stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.’ "
- Fil 2:9-11: ”Därför har också Gud upphöjt honom över allting
och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän
skall böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herren.”
- Matt 16:27: ”Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar”
Lukasevangeliet på vers kapitel 24
Kvinnorna och Petrus vid graven
I gryningen dagen efter sabbaten till graven går
där förundrade inför bortrullad sten och tom grav står
i graven finner de ej hans kropp
de förvirrade där står utan hopp
vad ska vi tro de uppskakade tänker
då de ser två män med kläder som blänker
Kvinnorna förskräckta sina blickar sänker
männen dem tilltalar och glädjebud skänker
Varför söker ni en levande bland döda, han uppstått har
kom ihåg vad han sa er när ni kvar i Galileen var
att han måste överlämnas i syndiga människors händer
han sa också, på tredje dagen sorgen i glädje sig vänder
Kvinnorna vänder tillbaka, berättar vad som skett
vad de upplevt och vad de med sina ögon har sett
Maria från Magdala, Johanna och Maria Jakobs mor
var de kvinnor som delade upplevelse omtumlande, stor
Apostlarna trodde allt detta struntprat var
att kvinnorna drömt och fabulerat har
men Petrus springer genast till graven bort
framme han bara tittar in där helt kort
Linnebindlarna han ser
tankfull över allt som sker
han därifrån åter vänder
vad är det som kring oss händer
(Luk. 24)
Emmausvandrarna
I en livskris tung och svår
de sakta på vägen går
i bagaget har
fler frågor än svar
En man i fatt dem når
av honom fråga får
Vad är det som ni här på vägen talar om med varandra
Vi hör att du i Jerusalem ej har umgåtts med andra
annars hade du om det hört
som så många där har upprört
Jesus från Nasaret en märklig profet var
som med mäktiga gärningar förundrat har
men överstepräster, ledare från vårt högsta råd
överlämnat honom till dom och död ond och bråd
Nu har det omtumlande skett
några kvinnor hans grav tom sett
änglar som mötte dem där
sa att han uppstånden är
Då säger mannen som vid deras sida går
ni är tröga, har ej tro så att ni förstår
Profeterna har ju sagt; Messias kommer att lida få
innan han in i sin eviga härlighet kommer att gå
De sedan undervisning från Mose och profeter får
om det som i skriften om Messias och hans gärning står
När de framme i Emmaus är
de säger bliv nu vår gäst här
När de sedan till bords går
de av honom brödet får
då öppnas deras ögon så de ser
att det är Jesus som dem brödet ger
Då han ur deras åsyn försvinner
innan de ens något säga hinner
Hur kunde detta med oss ske
att vi ej kunde honom se
när han vid vår sida på vägen gick
och vi del av hans undervisning fick
De skyndar nu att till Jerusalem gå
för att lärjungarna med budskapet nå
får själva besked om att han ej i graven är kvar
för Simon Petrus nyss sett den uppståndne har
De berättar då, vad som med dem på vägen skett
att de där med Jesus gått, honom hört och sett
(Luk.24)
Den uppståndne visar sig
Medan de ännu i samtal är
finns han plötsligt mitt ibland dem där
hälsar dem frid över er
förskräckta de honom ser
Varför tvivlar ni och för rädsla efter ger
det är jag, känn på mig, jag er ber
de fylls av glädje, men har svårt att tro ändå
har ni något att äta han frågar dem då
När de ser hur han äter av fisken som han får
förstår de att det är han som där uppstånden står
Jag talade med er om att detta skulle ske
men ni kunde inte detta förstå eller se
Nu ska ni alla mina vittnen vara
för människor berätta och förklara
här i Jerusalem ska ni vara kvar
tills ni fått det som Fadern er lovat har
Ni ska från höjden få kraft
den samma som jag har haft
(Luk. 24)
Himmelsfärden
Sedan han och lärjungarna bort mot Betania går
han händerna lyfter och de hans välsignelse får
Medan han välsignar, han dem lämnar, till himlen far
de uppfyllda av glädje till Jerusalem sig tar
där de i templet ständigt är
prisar Gud som nåd dem beskär
(Luk. 24)
Av Bengt
bibelblogg.se
I gryningen dagen efter sabbaten till graven går
där förundrade inför bortrullad sten och tom grav står
i graven finner de ej hans kropp
de förvirrade där står utan hopp
vad ska vi tro de uppskakade tänker
då de ser två män med kläder som blänker
Kvinnorna förskräckta sina blickar sänker
männen dem tilltalar och glädjebud skänker
Varför söker ni en levande bland döda, han uppstått har
kom ihåg vad han sa er när ni kvar i Galileen var
att han måste överlämnas i syndiga människors händer
han sa också, på tredje dagen sorgen i glädje sig vänder
Kvinnorna vänder tillbaka, berättar vad som skett
vad de upplevt och vad de med sina ögon har sett
Maria från Magdala, Johanna och Maria Jakobs mor
var de kvinnor som delade upplevelse omtumlande, stor
Apostlarna trodde allt detta struntprat var
att kvinnorna drömt och fabulerat har
men Petrus springer genast till graven bort
framme han bara tittar in där helt kort
Linnebindlarna han ser
tankfull över allt som sker
han därifrån åter vänder
vad är det som kring oss händer
(Luk. 24)
Emmausvandrarna
I en livskris tung och svår
de sakta på vägen går
i bagaget har
fler frågor än svar
En man i fatt dem når
av honom fråga får
Vad är det som ni här på vägen talar om med varandra
Vi hör att du i Jerusalem ej har umgåtts med andra
annars hade du om det hört
som så många där har upprört
Jesus från Nasaret en märklig profet var
som med mäktiga gärningar förundrat har
men överstepräster, ledare från vårt högsta råd
överlämnat honom till dom och död ond och bråd
Nu har det omtumlande skett
några kvinnor hans grav tom sett
änglar som mötte dem där
sa att han uppstånden är
Då säger mannen som vid deras sida går
ni är tröga, har ej tro så att ni förstår
Profeterna har ju sagt; Messias kommer att lida få
innan han in i sin eviga härlighet kommer att gå
De sedan undervisning från Mose och profeter får
om det som i skriften om Messias och hans gärning står
När de framme i Emmaus är
de säger bliv nu vår gäst här
När de sedan till bords går
de av honom brödet får
då öppnas deras ögon så de ser
att det är Jesus som dem brödet ger
Då han ur deras åsyn försvinner
innan de ens något säga hinner
Hur kunde detta med oss ske
att vi ej kunde honom se
när han vid vår sida på vägen gick
och vi del av hans undervisning fick
De skyndar nu att till Jerusalem gå
för att lärjungarna med budskapet nå
får själva besked om att han ej i graven är kvar
för Simon Petrus nyss sett den uppståndne har
De berättar då, vad som med dem på vägen skett
att de där med Jesus gått, honom hört och sett
(Luk.24)
Den uppståndne visar sig
Medan de ännu i samtal är
finns han plötsligt mitt ibland dem där
hälsar dem frid över er
förskräckta de honom ser
Varför tvivlar ni och för rädsla efter ger
det är jag, känn på mig, jag er ber
de fylls av glädje, men har svårt att tro ändå
har ni något att äta han frågar dem då
När de ser hur han äter av fisken som han får
förstår de att det är han som där uppstånden står
Jag talade med er om att detta skulle ske
men ni kunde inte detta förstå eller se
Nu ska ni alla mina vittnen vara
för människor berätta och förklara
här i Jerusalem ska ni vara kvar
tills ni fått det som Fadern er lovat har
Ni ska från höjden få kraft
den samma som jag har haft
(Luk. 24)
Himmelsfärden
Sedan han och lärjungarna bort mot Betania går
han händerna lyfter och de hans välsignelse får
Medan han välsignar, han dem lämnar, till himlen far
de uppfyllda av glädje till Jerusalem sig tar
där de i templet ständigt är
prisar Gud som nåd dem beskär
(Luk. 24)
Av Bengt
bibelblogg.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)