I en av SVT:s webbartiklar klagas över att de amerikanska republikanerna i allmänhet inte tror på
evolutionsteorin och andra ”vedertagna sanningar”. Nu har jag inget
intresse av republikanerna, och jag bryr mig inte om vad SVT tycker. Jag
är dock bekännande kristen och tror inte för fem öre på
evolutionsteorin. Min övertygelse är den bibeltroendes övertygelse om
att Gud har skapat hela universum, inklusive alla livsformer som
befolkar jorden. Men även om man inte delar den tron, så finns det många
goda skäl för att ändå avvisa evolutionsteorin på rent sakliga och
vetenskapliga grunder oavsett vilket alternativ man sedan ansluter sig
till. I den här artikeln vill jag presentera tio sådana skäl. Eftersom
jag inte är någon vetenskapsman försöker jag presentera dessa skäl
väldigt enkelt och ytligt och uppmanar alla som vill gräva mer att läsa
de böcker jag tipsar om i slutet av artikeln.
Min intention är inte att bevisa att Gud skapat världen, utan bara
att ge sakliga argument för att man av rent vetenskapliga skäl kan
betrakta evolutionsteorin som en ursprungs-hypotes
bland andra som inte på något sätt är bevisad bortom rimligt tvivel.
Personligen anser jag att anledningen till evolutionsteorins starka stöd
i västerlandet ligger i att dess filosofiska grundtankar och
metafysiska implikationer tilltalar många människor, inte dess rigida
vetenskapliga grund. Alla kulturer har behov av ursprungsmyter, och
evolutionsteorin fyller med en anmärkningsvärd framgång det behovet hos
den västerländska, sekulariserade civilisationen.
1.
Evolutionsteorin begränsar vetenskapen genom att presentera
materialistisk filosofi som enda förklaringsgrunden till världens och
livets uppkomst. Grunden för evolutionsteorin är det obevisade axiomet
att alla förklaringar till universums, materiens och livets uppkomst
måste sökas inom materien självt och inte utanför den. Allt annat
betraktas som ovetenskapligt. Detta är materialistisk (naturalistisk)
filosofi, vilket begränsar det vetenskapliga sökandet efter svar på de
existensiella frågorna.
Evolutionsteorin följer dock inte denna filosofi helt konsekvent när
frågor om människans själsliv och medvetande skall förklaras i termer av
utveckling, för då tenderar man att närma sig panpsychism i det att man
tilldelar materien metafysiska egenskaper, egenskaper som sägs generera
icke-materiella ting (t.ex. människans självmedvetande) när de
materiella tingen uppnått en viss komplexitet (se även punkt 9).
2.
Evolutionsteorin misslyckas med att förklara livets uppkomst. Inga
tillfredsställande modeller för livets uppkomst har kunnat påvisas utan
de modeller som finns representerar mer önsketänkande och utbroderande
fantasier än vetenskaplig forskning. Att organiskt liv skulle uppstå av
en slump bland icke-organiskt material strider mot naturlagen om
biogenesis. Sannolikhetsberäkningar visar också att de proteiner som
behövs i den enklaste cell kräver så lång tid att utvecklas genom
slumpmässiga förändringar att hela universums ålder inte skulle räcka
till. Lägger man till naturligt urval till denna kemiska evolution för
att skynda på den har man bara flyttat problemet till en annan nivå i
resonemanget eftersom det naturliga urvalet kräver en fungerande
organism med replikeringsförmåga innan det kan börja verka.
Då återstår fortfarande att förklara hur denna proto-cell uppkom. I
kölvattnet av detta problem har flera förslag varit på tapeten, t.ex.
RNA-first-hypotesen, men inget förslag har visat sig kunna lösa
problemen utan att skapa andra (och ibland fler och värre) problem. Det
räcker inte att säga att den första cellen fick någon primitiv förmåga
till fortplantning när man inte kan säga hur det såg ut.
3. Det fossila
vittnesbördet talar mot evolutionsteorin genom den kambriska
explosionen, avsaknaden av en tydlig utveckling från lägre till högre
stående arter och genom avsaknaden av tydliga mellanformer i de högre
ordningarna av taxonomin. Alla växt- och djurgrupper uppträder plötsligt
och tydligt avgränsat från andra växt- och djurgrupper utan
mellanformer som överbryggar gapen mellan grupperna i de geologiska
lagren. Två citat från litteraturen bekräftar detta: Ernst Mayr skrev:
”Utgående från evolution som ett faktum
borde fossil visa en gradvis förändring från föräldraformer till
avkomma. Men det är inte det som paleontologen finner. Tvärtom. Han
eller hon finner klyftor i varje stamserie. Nya former uppträder ofta
och plötsligt, och deras omedelbara föregångare finns inte i de
föregående geologiska avlagringarna. Upptäckten av obrutna serier av
arter under gradvis förändring till efterföljande arter är mycket
sällsynt. I verklig mening visar fossil avbrott, till synes en
dokumentation av språng (saltations) från en typ av organism till en
annan typ. En förbryllande fråga uppstår: varför misslyckas det fossila
materialet med att visa upp den gradvisa förändringen man skulle
förvänta sig av evolution?” (Ernst Mayr, What Evolution Is, Basic Books,
2001, sida 14.)
Och James Valentine skriver i On the Origin of Phyla (Chicago University Press, 2004, s. 115):
”As the major metazoan bodyplans appear
abruptly and without known intermediates in fossil records, the
morphological gaps between bodyplans have to filled by hypothetical
intermediates in order to connect them into a branching structure”,
och några sidor tidigare:
“It would be wonderful if there were lots
of intermediates to puzzle over, unfortunately, there seem to be few to
trouble us” (s. 39).
4.
Evolutionsteorin kan inte förklara uppkomsten av och komplexiteten hos
existerande biologisk information, t.ex. DNA. Information i ett slutet
system uppkommer alltid genom ingrepp av en extern agent, aldrig genom
slumpmässiga processer. Lämnat åt sig självt kommer ett slutet system
alltid att uppvisa förlust av information och ökad oordning. Eftersom
universum i sin helhet är ett slutet system skall man inte förvänta sig
att meningsfull komplex information uppstår slumpmässigt i enlighet med
termodynamikens andra lag.
Även om man betraktar planeten jorden som ett öppet system som matas
med energi från solen, löser man inte problemet i alla fall eftersom
alla öppna system, enligt all erfarenhet, också tenderar att uppvisa
ökande oordning om inte energin tillförs på ett ordnat sätt. Information
skall dessutom kunna läsas, tolkas och användas vilket innebär att
mekanismer och regler för hur informationen skall användas måste
uppkomma samtidigt som informationen självt. Inga tillfredställande
modeller för hur ett sådant biologiskt system skall kunna uppkomma genom
små slumpmässiga förändringar har någonsin presenterats.
5.
Evolutionsteorin kräver att ny biologisk information skapas för en
utveckling från lägre till högre stående arter. De krafter som primärt
sägs driva evolutionen framåt, mutationer och naturligt urval, verkar
dock i motsatt riktning genom bevarande av existerande information eller
i värsta fall förlust av biologisk information. Inga fungerande
mekanismer för tillförsel av ny biologisk information till ett redan
existerande system har någonsin kunnat påvisas, om inte informationen
tillförs via en extern agent. Många experiment som används för att
bevisa evolutionen, t.ex. experiment med bananflugor som får extra
vingar genom duplicering av vissa gener, bevisar i själva verket att
sådana förändringar alltid sker genom ett externa ingrepp.
6. Så kallad
makroevolution, där gränsöverskridande utveckling leder till nya typer
av organismer, har aldrig kunnat observerats vare sig i verkligheten
eller i experiment. Det enda man har sett är s.k. mikroevolution, små
förändringar inom en redan existerande art. Evolutionsteorin är beroende
av att mikroevolution under långa tidsperioder leder till
makroevolution. Detta har aldrig observerats eller kunnat påvisas
historiskt bland fossilen. De kontrollmekanismer som finns i cellernas
mekanismer motverkar också alla sådana former av förändringar.
7.
Evolutionsteorin bevisas många gånger med rena cirkelresonemang. Ett
exempel som är populärt i skolböckerna är olika former av
homologi-argument, t.ex. jämförande anatomi där man jämför olika
kroppsdelar hos flera olika arter och helt korrekt konstaterar att dessa
påminner starkt om varandra i fråga om skelettets uppbyggnad, etc.
Eftersom man utgår ifrån att evolutionen har ägt rum måste dessa
likheter bero på ett gemensamt evolutionärt ursprung. Alltså blir
likheterna i anatomin i sig direkt ett bevis för ett gemensamt ursprung.
Kullerbyttan man gör är att man utgår från att det man vill bevisa är
sant, och då tolkas fakta utifrån denna sanning, och vips så har man
hittat stöd för sin förutfattade mening.
Problemet är att samma resonemang kring t.ex. just jämförande anatomi
kan föras utifrån ett kreationistiskt perspektiv: eftersom Gud skapat
världen beror likheterna i strukturer hos olika arter på en gemensam
designer. Voila! Denna typ av cirkelresonemang är (oavsett vilken
grundsyn man företräder) förödande för vetenskapen och leder enbart till
att bekräfta fördomarna hos de som skall tolka fakta, men säger
ingenting om vart fakta faktiskt leder om man lägger bort sina
förutfattade meningar.
8.
Evolutionsteorin misslyckas med att förklara människans historia. Alla
förslag till mellanformer mellan människans tänkta förfäder och dagens
människa har antingen varit mycket lika nu existerande apor eller mycket
lika nu existerande människor. Vissa föreslagna mellanformer har varit
falsarier och många förslag till mellanformer baseras på mycket
fragmentariska fynd.
9.
Evolutionsteorin misslyckas med att förklara uppkomsten av
ickemateriella delar av människans väsen och kultur, t.ex. människans
själ, hennes känsla för moral och empati, samt hennes estetiska
intressen inom konst, kultur och musik, och hennes förmåga att
reflektera över sitt ursprung. Många av dessa metafysiska sidor hos
människans väsen bidrar inte till den biologiska överlevnadsförmågan,
varför man kan tycka att det naturliga urvalet borde rensat bort dem för
länge sedan.
10.
Evolutionsteorin får inte kritiseras, och gör man det ändå riskerar man
att stämplas som i bästa fall okunnig och i sämsta fall som dum. Detta
är ett mycket starkt skäl till att misstänka att den inte är bevisad.
Människor har i alla tider haft en tendens att reagera känslomässigt när
den rådande världsbilden kritiseras på goda grunder. Istället för att
argumentera sakligt, avvisar man all kritik kategoriskt. Det hade man
inte behövt göra om evolutionsteorin verkligen var bevisad. Då skulle
bevisen tala för sig själva. Nu finns det inga (bra) bevis, enbart
mycket svaga indicier som dessutom motsägs av andra fakta. Därför blir
det så känsligt att kritisera evolutionsteorin eftersom den är en
”vedertagen sanning”.
På grundval av dessa punkter finns det goda skäl att betrakta
evolutionsteorin som en obevisad hypotes, och detta gäller oavsett hur
man ställer sig till frågan om Guds existens och hans eventuella
inblandning i världens och livets skapelse. Det är fortfarande möjligt
att framtida vetenskapliga upptäckter leder till evolutionshypotesen
blir bevisad, men det är inte särskilt troligt. Vetenskapsmännen har
haft över 150 år på sig sedan Darwin lade fram sina teorier, och de
fakta som har framkommit sedan dess pekar mer och mer bort från
möjligheten att evolutionshypotesen skulle kunna stämma. Man kan fråga
sig hur länge det dröjer innan hypotesen bryter ihop och ersätts av
något annat.
För den som vill veta mer rekommenderar jag följande böcker:
- Mats Molen: Vårt ursprung, XP Media, 2001
- Lee Strobel: The Case For A Creator, ZonderVan, 2004
- Jonathan Wells: The Icons of Evolution, Regnery Publishing, 2002
Allt som står i dessa böcker säger jag inte ”ja och amen” till, men
det mesta av stoffet är helt klart intressant att begrunda. Dessutom ger
dessa mycket bakgrundsinformation som gör det enklare att själv gräva
vidare.
/Robert Granat
Park HyunWu
Ilyes Satouri
